Med leriga skor
Röster ur grönskan
Nattsångarmarker längs Aura å, Åbo 7.6.2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 158/365.
Gjorde en solnedgångsvandring längs ån nedanför studentbyn i Åbo, ett bra ställe för nattsjungande arter. Nu hördes näktergalar var 50:e meter, gräshoppssångare surrade från gräsmarkerna lägre ner, rosenfink och kärrsångare höll till i täta buskagen längs sluttningen.
Borde ha gått på nytt vid midnatt, men orkade inte fara dit på nytt. Fast egentligen borde man ju sova på dagarna, och vara ute på nätterna. Just nu är ju försommarnatten som mest intressant.
Ett dagsverke
Från tredje och sista färjan hem. Nagu 6 juni 2019 kl. 22.15. Foto: Håkan Eklund. Nr 157/365.är
Kunde inte låta bli att göra en dagsutflykt till Kökar, som hyser Finlands bästa population med höksångare. Det tog mig en minut att hitta en sjungande fågel, men själva resan tog mig hela dagen.
Kl. 07.30 hemifrån, kl. 23 hemma igen. Men det är alltid lika mysigt att vara på Kökar, där får själen vila i ett ekologiskt intakt landskap. Fick fyra nya arter för året.
Hemkommen gjorde jag en nattlig promenad i hopp om att hitta någon ny nattsångare, endast näktergalar i gång. Och de hörs hur långt som helst.
Tiden kunde stanna upp
Äntligen kom cykeln i användning. Hirvensalo, Åbo 5.6.2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 156/365.
Bättre sent än aldrig. Gjorde årets första cykeltur i det mest behagliga försommarnatts väder. Vindstilla, + 17 C, sjungande gräshoppssångare, jagande hornuggla längs skogskant, doftande syren - och bara så fint här ute på vår semiurbana ö.
Nu kunde tiden faktiskt stanna upp en stund, och inte bara rusa förbi, det är så mycket som händer just nu i naturen.
Gardering
Från vilket håll kommer husse/matte? Åbo 4 juni 2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 155/365.
Vägkantsprydnad
Förgätmigej. Kakskerta, Åbo 3 juni 2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 154/365.
Denna täcka blomma betraktas sedan gammalt såsom en kärlekens eller vänskapens minnesblomma. Men, anmärker, Dybeck, de prunkande namn, som man utomlands slösat på växten, ha ej vunnit insteg hos svenska allmogen, icke ens "Förgät-mig-ej", hvilket ännu idag icke är folknamn. Ej heller, säger Dybeck, är blomman i särdeles tycke, utom i eller nära städerna, der den, såsom bekant, bindes till kransar att lägga i vatten.
"Med säkerhet kan deremot antagas att blommans benämningar Fiskögon (Nerike), Fansögon och mormorsglasögon (Skåne) äro inhemska ehuru knappt urgamla."
Denna brist på allmoge-namn står säkerligen i samband med växtens brist på nyttiga eller annars märkliga egenskaper.
– C. F. Nyman, Utkast till svenska växternas naturhistoria I, 1867