Vägar att utforska

Längs småvägar på Kökar. 15.10.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 288/365.

Varje gång jag är på Kökar försöker jag upptäcka nya småvägar till områden som jag inte tidigare besökt. På ön kör man sakta och det är lätt att upptäcka något att fotografera i den farten (och lätt att stanna), speciellt när man för det mesta är ensam på vägen.

Nu på morgonen gjorde jag en kort runda och upptäckte dessa två i en åkerkant. Solen hade just gått upp, kontrasten till gårdagen kunde inte vara större (när det blåste och hällregnade).

Utanför kärret

Utanför alkärren möter en annan miljö. Kalen, Kökar 14.10.2017. Foto: Håkan Eklund.

Skärgårdens regnskog

Klibbalskärr. Kalen, Kökar. 14.10.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 267/365.

Frisk vind och hällande regn under morgon och förmiddag i; vilken kontrast till fredagen!

När regnet och vinden visade tecken på att gå ner i varv drog vi ut i fält till ett område som är en verklig pärla. Dock inte lättgången, det gäller att passa varje steg som tas över hala berghällar, via lömska raviner, översvämmade alkärr -och så vidare. Samtliga i den 10-manna stora gruppen (fotokursdeltagare) klarade sig galant, men vi tog det verkligt försiktigt.

Och när vi kom ut till havet vräkte vågorna in mot klipporna i mäktigt skum. Motiv saknades inte.

Och nu lyfter jag på hatten åt privata markägare på ön Kökar (Åland) som än så länge har lämnat ett stort och fint område att sköta sig själv, där vem som helst kan vandra omkring och bara njuta. För en skogskännare är det bara så fint att se alkärr som är verkliga naturskogar. Här hade man säkert betesdjur för någon generation sen, men de ligger svårtillgängligt och har sen dess fått vara ifred.

Krokiga, sneda och fotogeniska klibbalar dominerar, vårtbjörk, sälg, hassel, olvon, brakved o.s.v. fyller träd och buskskiktet. Och sen en massa frodiga "ormbunkar" (bräkenarter) som ger skogen ett subtropiskt intryck.

Flyttande bo- och bergfinkar i tusental. Dagens höjdpunkt var tre berglärkor som flög upp från en beteshage när en duvhök kom förbi; länge sedan jag sett den arten i Finland. De få gånger det hänt har det varit under tidig vår.  Skulle inte ha något emot att stanna några veckor till på denna ö.

Högugglan från igår hittade jag inte längre, den hade ersatts av en varfågel, också den en nordlig art.

Vid havet

Av istiden slipat. Kökar, Åland 13.10.2017. Foto: Håkan Eklund.

En blick säger så mycket

Luras du? Kökar 13.10.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 286/365.

Förutom ett 100-tal vackra alfåglar,  knipor, storskrakar, 4 kustpipare, 1 tordmule och några havsörnar - var havet tomt.

Väl ute på Kökar sträckte en del rovfåglar: 3 sparvhökar, 1 duvhök, 1 blå kärrhök hona, 1 fjällvråk och så denna fina hökuggla.

Jag upptäckte den från bilen, satt på en el-ledning längre ut på en åker. Jag stannade och steg ut, tittade på den med kikaren. Då hade ugglan den goda smaken att komma närmare, jag hade förstås inte kameran i hand när den kom flygande, det hade jag ju inte väntat mig.

Hökugglan satte sig på en kabel nära landsvägen, och nära mig, som den inte brydde sig om - med ryggen till. Den kollade ut mot åkern, där fanns tydligen något intressant.

Jag härmade ett möss och då svängde den på huvudet och tittade på mig med en sträng blick: "Luras du din jäkel?".

Sorry ...