Med leriga skor
Just another day
Vägen till fågeltornet. Friskalaviken, Hirvensalo, Åbo. 31.8.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 243/365.
Första färgrullen för 49 år sedan
Fågelskådarkompisar "for ever". 14.7.1968. Paljakmossen, Komossa, Österbotten.
Egentligen känns det ganska märkligt att ha bilddata till en bild som är 49 år gammal, men i negativförvaringsmappen från mina första år som SLR-fotograf finns allt dokumenterat.
Alla unga digifotografer av idag förstår kanske inte att under den analoga tiden blev inget metadata noterat, om man inte själv skrev ner något. Jag skrev på rutigt papper (A4) under de första åren, och placerade arket tillsammans med negativförvaringsbladet i en mapp, något som jag idag är evigt tacksam för!
Jag sitter till vänster (16 år gammal), kompisen Johan Antus bredvid; vi är ute på fågelskådning (med moped 15 km längs landsväg, sen med apostlahästar ut i terrängen) och har tagit oss ut på en vidsträckt myr (med häckande småspov, ljungpipare, trana).
Här har vi paus ute på en liten skogsholme med övernattningskoja (vet fortfarande inte vem som äger kojan?- som än idag står kvar).
Detta är mitt livs fjärde 24x36 mm rulle, men min allra första färgfilm (Kodacolor-X 20 DIN). Innan denna bildruta (tagen med självutlösare) hade jag tagit exakt en färgbild: "Höbärgning på Bullerholmen, Komossa 10.7.1968" står noterat för den. Också den historisk.
Det märkliga med bilden ovan är att myrområdet står kvar som det såg ut för ett halvt sekel sen, jag och Johan är fortfarande lika goda kompisar trots att vi inte träffas så ofta (han bor i USA sedan medlet av 1970-talet). Han brukar komma "hem" i slutet av maj för att kunna delta i hemortens fågelrally (20 h) och jag har träffat honom några gångar "over there". Hösten 1980 "kinesade" jag och frun hos honom och hans fru när jag jobbade ("svart") några månader med finlandssvenska golventreprenör i N.Y.C.
Ett exempel på hur en vänskap kan hålla är att förestå att respektera att man kan ha olika "politiska åsikter" och vara vänner ändå; politik diskuterar vi nämligen aldrig - vi har en del olika åsikter på den fronten och det är onödigt att förstöra en fin vänskap via sådant strunt ...
Det märkliga angående fåglar är att vi har ungefär lika många arter hittills i år, jag har nu 193 i Finland i år, Johan har ungefär lika många i New Jersey (och Patrik Larsson i Sverige ...).
Det mörknar snabbt
Båtbryggan vid Satava bybutik. Åbo 30.8.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 242/365.
Sista sittningen
Inför juryn - godkänd. Axxell Utbildning, 29.8.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 241/365.
Tre år och fyra månader efter kursstart presenterar Olli Immonen sin fotobok "Skapad av naturen". Han har tillbringat hundratals timmar i olika typer av fotogömslen, från Porkala udd i söder till Kuusamo i nordost, och fått ihop en fin bildskörd. En del bilder har blivit prisbelönta i olika fototävlingar.
I kapitlet "I vintertajgan" filosoferar han kring detta med att sitta i ett fotogömsle i norr under vintern:
"I gömslet finns det tid att tänka. Ljuset är knappt under vintermånaderna. I november och december förblir dagarna mer eller mindre mörka. Det snöar nästan dagligen och det är mörkare mitt på dagen än under en sommarnatt. "
" - - - Jag har aldrig en smarttelefon eller en dator med mig i ett gömsle. Det är bara mina egna tankar som jag bär med mig dit. Nuförtiden har de flesta förlorat konsten att bara sitta och inte aktivt göra någonting, istället förringar man det. Ingen sitter ju hemma vid fönstret och tittar ut timmar i sträck. I ett fotogömsle i tajgaskogen är det möjligt. Och jag älskar det. En dag i ett gömsle är för mig alltid en fin naturupplevelse."
Så talar en f.d. yrkespilot som flugit stora passagerarplan jorden runt under sitt yrkesverksamma liv, 10 - 12 km ovanför tajgan. Nu fortsätter han med att dokumentera de bevingade på marknivå, och är mer än nöjd att byta cocpiten till enkla brädkojor för fotografering.
En naturälskare ut i fingerspetsarna.
Övergivet
Övergiven fängelsebakgård. Kakolabacken, Åbo 28.8.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 240/365.