Going native in Fiji Islands

Klädda i barkkläder (tapa) för fijianskt bröllop. Lautoka, Fiji 1985.

Råkade hitta en s-v bild tagen av en amerikansk tjej (fredskårist) när jag och fru Anita är klädda för bröllop. Jag var bestman när en av mina kompisar (Frank Smith) från Australien gifte sig med en hövdingadotter (Sera Saukava); deras förlovningsbild (som jag hade tagit) skymtar på väggen bakom Anita.

Tapa cloth är gjorda av basten från barken till ett mullbergsträd, färgat från nötter och motsvarande - dvs. 100 procent ekologiskt. På väggen bakom mig skymtar en bit tapa som ofta används för dekorationsändamål.

Mattan som vi står på är gjorda av Pandanus utilis, som växte på stränder. I denna Söderhavsvärld tillbringade vi fem fina år (1984-89)! Vi åkte dit barnlösa, kom hem med två flickor - utan att frun ens varit gravid ... (vi adopterade).

Ett litet men viktigt kapitel i vårt liv; i morgon far vi till Helsingfors och hälsar på den äldsta (Fiji)dottern med man och deras två barn (födda i Finland).

Så går livet framåt; i kringelikrokar.

https://en.wikipedia.org/wiki/Pandanus

Pandan is used for handicrafts. Craftsmen collect the pandan leaves from plants in the wild. Only the mature leaves are cut so the plant will naturally regenerate. The leaves are sliced in fine strips and sorted for further processing. Weavers produce basic pandan mats of standard size or roll the leaves into pandan ropes for other designs. This is followed by a coloring process, in which pandan mats are placed in drums with water-based colors. After drying, the colored mats are shaped into final products, such as place mats or jewelry boxes. Final color touch-ups may be applied

https://en.wikipedia.org/wiki/Tapa_cloth

Tapa can be decorated by rubbing, stamping, stencilling, smoking (Fiji: "masi Kuvui") or dyeing. The patterns of Tongan, Samoan, and Fijian tapa usually form a grid of squares, each of which contains geometric patterns with repeated motifs such as fish and plants, for example four stylised leaves forming a diagonal cross. Traditional dyes are usually black and rust-brown, although other colours are known.

In former times the cloth was primarily used for clothing, but now cotton and other textiles have replaced it. The major problem with tapa clothing is that the tissue loses its strength when wet and falls apart. (Still it was better than grass-skirts, which usually are either heavier and harder or easily blown apart, but on the low coral atolls where the mulberry does not grow, people had no choice.) It is also labour-intensive to manufacture. Tapa cloth was made by both the men and women in ancient times. An example is the Hawaiian men, who also made their own weapons.

Nowadays tapa is often worn on formal occasions such as weddings. Another use is as a blanket at night or for room dividers. It is highly prized for its decorative value and is often found hung on the walls as decoration.

Urbant igen

Skymningen sänker sig. Åbo 10.3.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 69/365.

Plus 3 C, dimma, snösmältning, vårkänsla. Nu får den komma. Våren. Och flyttfåglarna.

Känner ett stort lugn efter att ha fått uppleva ordentlig vinter i Kuusamo under en hel vecka

En del av min identitet

In från havet. Uleåborg 9.3.2017. Nr 68/365.

Kom i kvällningen ut till kusten från de stora skogarna vid östgränsen. Snöstorm; mitt favoritväder.

Körde ut till en kustlokal och hittade mängder med intressanta motiv. Såg en man komma in från isvidderna, tog en bild när han kom i land i motvind, i snöfall.

Trots att jag älskar de stora skogarna, så är jag i själ och hjärta en kustbo. Att bo nära havet, de fria vidderna, medveten om att härifrån kan jag med en båt åka vartsomhelst i världen känns bara så fint.

Det är frihet. Det finns inprogrammerat i generna. En del av min identitet.

Tillbaka till det vanliga

Minus sju, blåsigt, grått. Kuusamo 8.3.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 67/365.

Sista dan i vinterlandet. Kursdeltagarna tillbringar dagen i fotogömslen. Jag gjorde kontorsarbete, for sen för att rekognosera  i området.  Kuusamo är stort som bara den ...

Nu tillbaka till det väder som det brukar vara vid besök här uppe, snålblåst, mulet, grått.

Med ens känns högtrycksdagarna med kyla och klar sikt, natt som dag, som en verklig gåva. Många har fått bra norrskensbilder. Kul.

Igen på fjället

 Inför natten i gles fjällskog. Riisitunturi, Posio, Lappland. 7.3.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 66/365.

Skjutsade kursdeltagare till flygfältet. Strålande sol, minus 25 C! Sen blev det lite mindre när solen värmde under dagen.

Kollade in ljuset på fjället under eftermiddag och kväll. Ville se hur det såg ut efter att solen gått ned. Visst var det vackert; just innan det blev "mörkt" såg det ut som på bilden ovan.

Skönt att traska omkring med snöskor, med utrustningen i en pulka efter. Frihet. Men inte ett ljud, inte en fågelröst.

Blev kvar tills för att vänta in eventuellt norrsken. Ok, en anspråkslös sådan under en halvtimme vid 19.30-tiden, sen upphörde det. Månljust. Vandrade omkring utan pannlampa och njöt av "nattljuset".