Örn i björk

Kungsörnhanne i hemmareviret. Oulanka, Kuusamo 29.2.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 60/366.

Andra och sista dagen i örngömsle. Soligt och vackert väder, - 16 C. Räckte länge innan det var någon slags värme i kojan; satte små stearinljus  nära fönstren för att få bort frosten. Först på eftermiddagen kunde jag ta bort halsduk och ytterjacka innan lyspetroliumvärmaren fått ordning på innetemperaturen. Nu luktar alla kläder pyton ...

Hade några korta besök av den stationära kungsörnshannen. Ångrar att jag hade satt på 1,6x brännviddsförlängaren, märker att den äkta skärpan saknas.

Av någon anledning var det glest i skogsmesleden jämfört med två dagar bakåt. Undrar om de dör bort under kalla nätter ...

Oändligt med motiv

Ödemarksstämning. Kitkajokifloden, Kuusamo. 28.2.2016. - 7 C. Foto: Håkan Eklund. Nr 59/366.

Tillbringade dagen med att söka upp lämpliga ställen för landskapsfotografering i Kuusamo. Det är inte alla i gruppen som har tålamod att sitta i fotogömslen dagarna i ända.

Besökte för första gången Myllykoski (mylly = kvarn, koski = fors; här har funnits en gammal kvarn) som visade sig vara ett naturskönt ställe.

Kuusamo är en stor kommun, med en areal på 5 800 km2 (för 15 700 inv.). 831 km2 är vatten.

https://en.wikipedia.org/wiki/Kuusamo

En halvtimme med kungsörnen

Kungsörnshannen kollar läget. Oulanka, Kuusamo 27.2.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 58/366.

Tillbringade 6 timmar i fotogömsle idag. Efter tre timmars väntan kom en kungsörn (hane) och tillbringade exakt 30 minuter med oss. Först satt den 10 minuter i denna trädtopp, sen via olika träd (där den var utom synhåll) kom den ner till åteln där den åt ca 10 min. Sen stack den tillbaka till honan. Detta är ett lokalt par som finns i området året runt. En ståtlig fågel.

Men det gick ingen nöd på oss under de resterande timmar. Det fanns en massa andra fåglar att fotografera: ett 10-tal lavskrikor, 2 nötskrikor, 5 st. hackspettar, ett tiotal talltitor,  några talgoxar och 1-2 lappmesar. Hörde korpar på avstånd.

Mulet väder hela dan, vindstilla, minus 10 C.

I Hannu Hautalas fotogömsle

Ett hisnande vackert ödemarksområde. Korouoma, Posio. 26.2.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 57/366.

Idag har jag tillbringat halva dagen i den legendariska naturfotografen Hannu Hautalas fotogömsle med den finast utsikt jag någonsin upplevt från ett gömsle! Det är här som Hautala har tagit ett antal kända bilder som hittas i hans fotoböcker.

Hade fotografen och fotoläraren Petteri Törmänen från Kuusamo som guide och snöskoterchaffare. En kille som kan det mesta om naturen i Kuusamotrakten.

Det som är speciellt med detta ställe är den smala sprickdalen som gör att den motsatta sidan ligger i skugga, och ger en kallblå bakgrund. Mest skogsmesar att fotografera och en ensam spillkråkshona som kom på ett kort besök.

Här är det full vinter, - 23 C som kallast och en meter djup snö = vinter på riktigt! Dessutom en vacker dag.

http://www.utinaturen.fi/sv/korouoma/natur/geologiikorouoma?inheritRedirect=true

"Korouoma är en ca 30 km lång sprickdal som löper från nordväst till sydost på gränsen mellan Posio och Ranua kommuner. Den är en del av den hundra miljoner år gamla sprickzonen i berggrunden som går från Rovaniemi längs Kemi älvs dal till Autti och Auttiköngäs och via Korouoma till Kuusamo. Där förgrenar sig sprickzonen till flera sprickdalar, som syns i terrängen som avlånga älvdalar och sjöar, såsom Livojärvi. I nordväst fortsätter samma sprickzon ända till Kolari.

I Korouomas mittersta del bildar sprickdalen nedanför den omgivande terrängen en sliten kanjon, som är 100 - 130 m som djupast. Dess väggar är branta och ställvis lodräta, flera tio meter höga bergsstup, som höjer sig på dalens bägge sidor. Kanjonens botten är jämnt och dess bredd varierar mellan 200 och 500 meter. Ställvis är den försumpad, och i dess mitt flyter den smala och kurviga Korojoki mot nordväst."

I östliga ugglemarker

Skymningsuggla.  Kuusamo 25.2.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 56/366.

Bara så skönt att få uppleva en ordentlig vinter, med meterdjup snö och vackra rena landskap. Tillbringade eftermiddagen med att fotografera sparvuggla, men den lilla krabaten var snabb och svårfångad.

På väg till logementet i skymningen upptäckte jag en slaguggla på en kraftledningsstolpe. Den satt åtminstone stilla i det svaga ljuset, i ett tilltagande snöfall.