Ett suveränt nummer

Augustivass. Långvattnet, Åbo 27.82015. Foto: Håkan Eklund. Nr 239/364.

Försökte mig på en svalflock (ladu- och hussvalor) ovanför vikens vatten, tänkte att någon slår sig ner i närheten av mitt utsiktsställe. Men nej. De jagade insekter i snålblåsten och hade inte alls tid att vila.  Tog några vassbilder med 500 mm och for hem till ett väntande färskt nummer av "Luontokuva" nr 4/2015 som är mycket intressant och läsvärt.

Bland annat berättar fågelfotografen Markus Varesvuo om sin nya bok om Finlands hönsfåglar, och hur han satt fem dygn i ett gömsle och väntade på att tjäderhönans ägg skulle kläckas. När kycklingarna (nio till antalet) väl kom ut, drog de ut i terrängen med mamman genast de torkat. Men några bra bilder hann det bli.

Innan det hade han tillbringa 18 kojnätter i följd på tjäderspelplatser för att få en viss typ av bilder som han inte hade från tidigare.

Det är sånt som gör att jag aldrig skulle kalla mig för naturfotograf; skall man vara en sådan skall man ha tid att vistas ute i naturen. Dygnet runt. Däremot känner jag mig nog som en naturkunnig fotograf. Det räcker för mig.

Varesvuos bok finns på bokdiskarna i oktober.
http://www.docendo.fi/metson-suku-suomen-kanalinnut.html

I tidskriftsnumret finns också en fin bildserie i svartvitt med, med lyrisk text och konstnärliga bilder av Kai Fagerström och Heikki Willamos alltid så läsvärda kolumn. Bland mycket annat.

Skillnad på låda som låda

Fult och snyggt. Port Artur, Åbo 26.8.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 238/364.

På många ställen i staden har konstnärer förskönat fula "plåtlådor" (elskåp?) längs gator och byggnader. Ett bra sätt att göra miljökonst/konst i miljö. Jämfört med låddan till vänster är nog den till höger att föredra. Dessutom en bild som visar Åbo torg för länge sedan med den ortodoxa kyrkan till vänster i fonden.

Unik bild - i sig

Storkungar Made in Finland. Koski 25.8.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 237/364.

Det här kunde vara en vilken tråkig fågelbild som helst. Men det är en dokumentärbild med ett högt innehållsvärde (för att följa Göran Segeholms teser) eftersom det är en bild av historiens första vilda vita storkar som är födda i Finland!

Jag har följt med mediecirkusen angående denna allra första storkhäckning i Finland, men har bara inte tagit mig tid att själv åka för att beskåda "undret" (en timme NE från Åbo) .

I kväll såg jag bilder på ungarna på regionteve, och diskussioner om att de troligen snart drar iväg. Alltså hoppade jag i bilen för att åtgärda saken. Hade ingen aning om var boet exakt fanns, men gissade att det skulle finnas andra nyfikna. Körde först förbi, sen när jag kom tillbaka tyckte jag att en bil med ett äldre par tittade långt och efterforskande in till en gård, och körde sakta.

Jag följde dem, och visst - de ledde mig till boplatsen som låg inne på en privat gård i ett litet industriområde. Tråkigare miljö kan man leta efter, men vita storkar är ju inte så kräsna. I närheten fanns en liten grupp med gårdsbjörkar, som ger bra bakgrund för webbkameran (se nedan).

Att vita storkar aldrig häckat i Finland är märkligt, det är nära över Finska viken till Estland där de är rätt vanliga. Och för hundra år sen fanns det gott om våtmarker längs Finlands sydkust, som sen (liksom i Sverige) torrlades och blev odlingsmarker. Storkar behöver våtmarker för att hitta tillräckligt med ex. grodor. Inge långt från denna boplats i jordbrukskommunen Koski ringlar sig Pemar å fram, kanske den varit till nytta för föräldraparet?

Det finns en webbkamera placerad på taket till en industribyggnad intill, där man i realtid kan kolla vad som händer i boet: www.haikarakamera.fi

Inte en turist

Möte. Åbo 24.8.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 236/364.

Det har inte blivit många shortsdagar denna sommar. Ok, det har varit "värmebölja" en vecka nu och det lär vara sista varma dagen i morgon, men av någon anledning hann jag bli så van att gå i jeans att shortsen glömdes bort.

Och inne i luftkonditionerade utrymmen är det egentligen skönare med sådana i alla fall, och i skogen går jag hellre med skyddande långbyxor.

Sen sitter det kvar mera attityder än jag tror från Söderhavet; gick man i en fijiansk stad i shorts betraktades man som en turist. Och när man i åratal bodde där, lärde man sig att klä sig som de lokala, dvs i långbyxor till vardags, hur varmt det än var - man ville ju inte betraktas som en turist.

Tillbaka från ön

Från lilleputtfärjan Sveaborg -Helsingfors. 23.8.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 235/364.