Med leriga skor
Sympatiska
Strömstare i motljus. Kiveskoski, Kuusamo 22.3.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 81/365.
På vägen hem från Kuusamo stannade vi vid ett strömdrag där vi räknade in ett 20-tal strömstarar. De var våryra trots kölden (- 24 C), det var ett enda kvitter från stränderna. Mycket sympatiska fåglar.
Sen på vägen (en synnerligen tråkig sådan ...) till Uleåborg blev det snöfall, snöyra och ett riktigt marsväder. Kul med lite vinter innan returen till ett vårligt och snöfritt SW Finland.
Nordliga dumsnutar
Tallbit hane, Riisitunturi, Kuusamo 21.3.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 80/365.
På lördagen gjorde jag en tur upp till Riisitunturi i Kuusamo för att kolla in eventuella ställen för landskapsfoto. Senast blev det snöstorm när jag var på väg, och fick vända. Nu sken solen, det var kallt och lugnt med klarblå himmel, men massor av snö (100 cm). Jag insåg snabbt att utan skidor och snöskor hade jag inget att göra i området.
Svängde vid en parkering och skulle just åka iväg när jag hörde ett svagt obekant fågelläte från en liten plantering med sibirisk lärk. Kollade med kikaren, och hittade fyra tallbitar! En hanne och tre honor.
Det var nu jag saknade mina snöskor (finns på stugan i Oravais ...), men det var lite skare i snön och jag lyckades sakta ta mig in bland träden och få en del bilder av dessa så gemytliga nordliga fåglar. Ibland trampade jag igenom och sjönk till armhålorna ner i snön ...
Tallbitarna klängde som papegojor ute på de klena kvistarna och åt av de små knopparna som syns på grenarna. Däremellan satte de sig för att putsa fjädrar och näbb.
Under 1800-talet fångades flyttande tallbitar som kramsfågel i södra delarna av Skandinavien, de kallades ofta för dumsnutar, eftersom de var så orädda (och lättfångade ...). För att sen hamna i stekpannan.
Lappmes från örngömsle
Lappmes i Kuusamo, 20.3.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 79/365.
Det intressanta med att fotografera fåglar är att sen i lugn och ro på datorn kolla in olika artspecifika kännetecken, som ovan. I Fågelguiden noteras att lappmesen har en stor mörk haklapp med "ofta uppbruten nederkant" - något som man knappast hinner se i fält. Kroppssidorna har en rostbeige ton och hättan är mörkbrun, inte svart.
Själv har jag liten erfarenhet av lappmesmöten och var jättenöjd att från ett örngömsle i lugn och ro kunna studera och fotografera lappmes (när ingen kungsörn behagade visa sig ...).
Närkontakt med lappuggla
Under TV-inspelning. Kuusamo 19.3.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 78/365.
Under våra fyra dagar i nordöstra Finland träffade vi på tre lappugglor. Två ugglor som var "kända", och en tredje okänd som min kompis råkade få syn på i en skogskant när vi med bil var på väg till en fors med strömstarar. Vilda, mäktiga ugglor från de stora skogarna i öster.
Det är gott om ornitologer och naturfotografer i rörelse i Kuusamo under årets alla årstider, det mesta av intresse noteras och registreras. Via FB går ju sen allt som en löpeld ut i riket ...
Lappugglan på bilden kommer miljoner människor att få njuta av, här ovan är det en programledare från BBC som filmas när hon lockar till sig ugglan med möss och sorkar. Närmare än så här gick den inte, men tillräckligt för unika bildsekvenser. Det är säkert en uggla från de stora ryska ödemarkerna som inte lärt sig att vara rädd för människor.
När vi besökte stället några dagar senare var Brutus Östling, Markus Varesvuo och andra kända fågelfotografer på plats.
Snapshot på Cygnus
Tillbaka i viken. Fyrstranden, Åbo 18.3.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 77/365.
Det har nog gått för långt när det blir snapshots också på fåglar. Men det hjälps inte. Har brådis till nattåget norrut, såg en knölsvan i viken intill, körde snabbt ner till stranden, ut med 500 mm, och 2 min senare in igen ...