Med leriga skor
Stiltje
Utsikt mot Östersjön. Kökar 7.11.2014. Foto: Håkan Eklund.
Det är förunderligt hur lungt havet är i halvmörker en novemberkväll ...
Nr 311/365.
Flykten över havet
Hemma hos Sylvia på Kökar. 9 november 2014. Foto: Håkan Eklund.
Hälsade idag på min kompis mamma Sylvia som i går hade lånat mig en intressant bo om estlandssvenskarnas flykt över havet under brinnande krig; läste bokverket halva natten mellan lördag/söndag. Ett otroligt intressant material!
I boken finns samlat flyktberättelser skrivna strax efter ankomsten till Sverige, men eftersom detta var politiskt känsligt material under och efter kriget, hölls det inlåst i kassaskåp i 70 år, ända tills nu.
I överfyllda bräckliga båtar flydde de först undan tyskarna, sedan ryssarna. De flesta som kom i egna båtar kom först till Finland där de fick sina papper i skick, sattes sen på turbåten från Åbo till Stockholm. De som hade större båter och ägde karta och kompass (oftast hade de ingetdera ...) kunde ta sig hela vägen genom skärgården till Sverige. Oberoende var det vådliga färder, som berättelserna tydligt dokumenterar. Alla de som omkom skrev dock inga berättelser.
Alla yngre och medelålders män var de mest utsatta, först samlades de ihop av ryssarna (de som inte lyckades gömma sig i skogarna) och hamnade i arbetsläger i Ryssland under usla förhållanden. Många dog av svält och sjukdomar. En liten del skolades till soldater. Sen när tyskarna körde ut ryssarna sommaren 1941 började de i sin tur samla upp män för sin militärtjänst ... och sen kom ryssarna igen 1944 när den tyska krigslyckan svängt. Oberoende av krigsmakt vaktade de stränderna och ingen fick olovligt lämna landet; det är spännande historier som finns dokumenterade i boken.
Ett hundratal kom också via Kökar, som Sylvia på bilden ovan har koll på. För oss finlandssvenskar är ju estlandssvenskarna ett broderfolk, en svensk folkstam längs Östersjöns kuster - utanför Sverige.
Precis lika svenska som svenskarna i Sverige, men det tycks många inte förstå ...
De flesta stirrar sig bara blinda på sentida nationalstatsgränser - ett streck på kartan som i sig bara är en adminstrativ grej.
http://www.estlandssvenskarna.se/
ESTLANDSSVENSKARNAS FLYKT ÖVER ÖSTERSJÖ
Boken presenterades av redaktören för boken Margareta Hammerman som berättade om innehållet som till största delen består av de 110 berättelserna som lämnades in 1943-44 på begäran av Viktor Aman. Dessa var även underlaget för Viktor Amans uppsats vi Historiska institutionen i Stockholm 1955 som nu finns med i boken.
Margareta lyfte särskilt fram kapitlet om hämtningarna som genomfördes när förhandlingarna med tyskarna had egått i stå och det såg ut som att en överenskommelse om överflyttning av samtliga svenskar inte skulle bli av. Några modiga män från Nuckö, Rickul och Ormsö företog dessa hämtningsresor under vårvintern 1944 och när nätterna blev för ljusa och man inte kunde gå iland i skydd av mörkret måste upphöra, hade 330 personer hämtats över. Sen kom förhandlingarna igång igen och Lienhard fick uppdraget att hyra in ett stort transportfartyg vilken vi känner till som "Juhan".
Efter kaffepausen berättade Margit Rosen Norlin om sin och några fler nargöbors flykt och Bertil Björk om sin resa till Sverige från Runö till Hapsal, Baltischport för att med komma med på Odins första resa. Dagen avslutades med att Lars- Algot LIndström berättade om de svåra förhållandena som var för unga män som riskerade att bli mobiliserade till tyskarna och om sin egen resa med en liten båt och den första måltiden på Tistronskär i Stockholms södra skärgård.
Selfie 2
Grottmålning på Kökar, Åland 8.11.2014. Foto: Håkan Eklund.
Inspirerad av Heikki Willamos selfies provade jag själv på systemet, att i halvmörker köra med långa slutartider och sen halvvägs in i exponeringen gå in i bilden och bli kvar en stund. Alltså en rent "ekologisk" bild med en exponering, utan datatrixande.
Nr /365.
Selfie 1
Grottmålning på Kökar, Åland 7.11.2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 211/365.
En exponering på 30 s, gick in i bilden - och en del fastnade. Mina svarta byxor och skor noterades inte, konstigt nog.
En dagboksnotering
Första snön. Hirvensalo, Åbo 6 november 2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 210/365.
Så kom den då, första snön. I lunchtidens halvmörker. Trots att den troligen är bortsmält i morgon är det bara så trevligt att se hur landskapet får en ny, ljus image.
Kul att notera hur väderfolket ibland träffar rätt. I morse sade de att det börjar snöa vid lunchtid idag (längs sydkusten). Och visst, kl.11.24 noterar jag från mitt "datorfönster" att snöflingor sakta börjar singla ner, - 1 C.
Måste slita mig från skrivvärvet och dra ut i fält för en kvart, för att ta en dagboksbild. Mitt på Svenska dagen (som fortfarande firas i Svenskfinland).