Med leriga skor
Nära
Tupplur. Åbo 31.5.2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 151/365.
Svart och vitt
Hansa shoppingcenter, Åbo 30 maj 2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 150/365.
Gammal skärgårdskyrka
Kakskerta kyrka, Åbo 29 maj 2014. Foto: Håkan Eklund.
Har kört förbi denna kyrka otaliga gånger, utan att veta hur den ser ut inuti. Såg att dörren var öppen (ett par planerade sitt kommande bröllop) och smet in. Hittade följande info på Museiverkets webbplats:
"Kakskerta kyrka hör till Åbo stadsarkitekt C.F. Schröders produktion i Åbotrakten. Kyrkan är en av de få finska stenkyrkorna från 1700-talet.
Kyrkan på ön Kakskerta ligger vid Kyrksundet. Kyrkan som byggdes på 1760-talet är en s.k. långkyrka, med ett rektangulärt långhus och en sakristia samt ett lågt pannrum från 1940-talet på norra sidan. Kyrkan är byggd i ett skepp och har ett tunnvalv av trä med två målade takrosetter från 1843. Korset ovanför altartavlan från 1600-talet, läktaren på västsidan och altarringen har ritats av arkitekt Erik Bryggman. Av det gamla altaret återstår ramen från 1843. Predikstolen härstammar från Mikaelskyrkan i Åbo.
Skärgårdsborna i Kakskerta och Satava som hade hört till moderförsamlingen i S:t Karins fick tillstånd att grunda en kapellförsamling 1693, men planen fullföljdes inte. En bönhusförsamling grundades 1764 och kyrkan byggdes 1765–1769 på Brinkhalls gårds marker under ledning av arkitekt C.F. Schröder.
Kyrkan invigdes 10.12.1769. Beslutet om att bygga stapeln fattades 1820, och ritningarna som utfördes under ledning av C. Bassi blev färdiga 1824. Kyrkogården invigdes 1852, men redan tidigare hade släkten von Bonsdorffs gravkapell byggts på platsen. Kyrkan renoverades på 1840-talet och 1895. Under en omfattande ombyggnad 1940, ledd av Erik Bryggman, renoverades interiören och den fasta inredningen moderniserades så gott som helt.
Kakskerta blev kapellförsamling 1858 och självständig kyrkoherdeförsamling 1904. År 1959 anslöts församlingen i Kakskerta till Martin seurakunta i Åbo, och på kommunal nivå anslöts Kakskerta till Åbo år 1968."
Nr 149/365.
En suverän fototidskrift
I busken utanför dörren. Hirvensalo, Åbo 28 maj 2014. Foto: Håkan Eklund.
Idag hittades nr 3/2014 av "Luontokuva" (betyder "Naturbild/naturfoto") i postlådan. Just nu är det lässtund med ett glas rött, dvs. mysstund av högsta potens. En verklig njutning att ta sig an Luontokuva.
Jag har sagt det tidigare, och säger det igen - denna tidskrift är troligen Nordens finaste medlemstidskrift för naturfotografer. Utgivare är den finska föreningen Suomen luonnonvalokuvaajat (i översättning "Finlands naturfotografer", men har inget officiellt svenskt namn) som har 3000 + medlemmar. De har ett eget förlag som sköter alla tryckalster (tidskrift, böcker, kalendrar etc.). De arrangerar en stor årlig fototävling (Årets naturbild) som exponeras i alla medier (inkl. teve), och vars bilder sen turnerar landet runt i olika utställningssalar och gallerier. Dessutom arrangerar föreningen medlemstäffar höst och vinter med bildvisning under 2 - 3 dygn ... som jag skrivit om tidigare. Och trots att alla naturfotoproffs har en egen förening, är de alla med i denna "allmänna" förening, och många av dem bidrar med text och bilder i "Luontokuva", som egentligen formar ryggraden. Heikki Willamo inkluderad.
Suveränt.
Varför finns inget motsvarande i Sverige?
Camera Natura i alla ära, men den "konsumeras" rätt snabbt - det mesta är ju bilder. Inte sitter man heller i timmar och bläddrar i en naturfotokalender ...
Finska "Luontokuva" innehåller en fin balans där högklassiga bilder och läsvärd text samsas om utrymmet. Synd att den bara utkommer på finska. Bilderna är dock på svenska ... :-)
http://www.luontokuva.org/index.php/lehti
Nr 148/365.
Arktiska latituder
Svettfritt igen. Pettebyviken, Pargas 27 maj 2014. Foto: Håkan Eklund.
Inte trodde jag att det igen skulle krävas vantar och långkalsonger ... För några dagar sen stod jag i shorts och t-skjorta ute vid havet 400 km norrut, mitt i natten - och mådde bra. I går kväll gällde full mundering igen när vi avslutade Åbo Arbiskurs vid fågeltornet i Pargas. Vinden var isande kall, temperaturen 20 grader mindre än några dagar innan ...
Men, vi kunde njuta av en vacker kvällsol över vassarna med rördrom och brun kärrhök som typiska arter för lokalen. Enligt rapporthäftet i tornet skulle det finnas både trastsångare och kornknarr, men de satt väl och frös någonstans - och sparade energi för uppvärmning.
Nr 147/365.