Med leriga skor
Mejl på villovägar
Hallisforsen, Åbo 14.1.2013. Foto: Håkan Eklund.
En gång hade jag ett "mejlsystem" där man kunde se om mottagaren öppnat mejlet, som ibland var en värdefull bekräftelse (hittade en släkting i Rockford, USA tack var det ...).
Just nu använder jag gmail.com och har inte hittat någon sådan inställningsmöjlighet där - rätta mig om jag har fel.
För en vecka sen skicka jag ut ett informativt mejl till 20 BFF-medlemmar om BioFoto Finlands första stora gemensamma fotoutställning i mars (i ett galleri i Jakobstad). I mejlet skrev jag med versaler att jag vill att alla som läst bekräftar med ett svarsmejl, att jag vet att de fått detaljerna. Men det var bara tyst.
Idag rotade jag i saken, och det visade sig att ingen fått mejlet, trots att min apparat visar att det skickats ... Alltså skickade jag på nytt, och nu tycks det ha gått fram. Visste inte att man inte kan lita på "systemet"?
Jag undrar om samma öde mötte mitt julbrev som jag skickade en massa yngre släktingar, vars e-post adresser jag fått av min kusin i Sverige. Det gällde syskonbarn, kusiners barn etc som jag bara sporadiskt träffar på sommarevenemang - och jag förvånade mig över att inte en enda själ tackade för mejlet, eller önskade ett gott nytt år. Som skulle höra till "god ton". Men nej. Det har varit fullständigt tyst.
Jag har gått och grunnat över deras "grottänkande", att det kanske inte "duger" om informationen inte kommer via Facebook ...?
Men kanske julbrevet blev kvar uppe i cyberrymden?
Nr 14/365.
Trevligt bokkoncept
I Åbo hamn. 13.1.2013. Foto: Håkan Eklund.
Sitter med en trevlig liten fotobok som heter "En designers syn på Helsingfors" (2012) av Tua Rahikainen. Hon är en känd pälsdesigner som också verkar ha ett fotografiskt öga.
Boken som är gjord för besökare innehåller 80 sidor med bilder av olika byggnader eller delar av byggnader i staden. Mycket konstnärligt! Varje uppslag består av två matchande bilder med gatuadresserna angivna; i slutet av boken hittas kartor som visar var bilderna är tagna. Ett enkelt men välfungerande koncept som väl kunde användas var som helst.
Vi stötte ihop med konstnärinnan själv i bokhandeln i går i Helsingfors, som berättade lite kring sitt bokprojekt - som också hade resulterat i en utställning.
Nr 13/365.
Inför havets anlete
Posering. Helsingfors, 12.1.2013. Foto: Håkan Eklund.
Alltid lika uppiggande med ett Helsingforsbesök. Det är speciellt två ställen som jag gillar i huvudstaden: havsstranden i Eira och Akademiska bokhandeln inne i centrum.
Fotografiskt sett så har ju H.forsborna ett helt fantastiskt maritimt landskap för sina fötter, med ett vackert kvällsljus rakt från havet nu under vintern. Dessutom har vågsvallet från svallvågor (bl.a.) skapat fina isskulpturer nere i strandlinjen.
Strandlinjen är lämplig för promenader, motionslöpning, naturstudier, fotografering - och är både lång och omväxlande. Idag var det arktiskt kallt längs stranden (- 11C) med tydliga tecken på ett hav som höll på att få ett tunnt istäcke. Gott om folk med kameror i rörelse, som mest fotograferade varandra ...
I bokaffären gällde det att vara ytterst selektiv, bland reaböckerna fanns en massa pärlor, som jag hoppade över. Hittade två andra böcker som jag bara måste ha, en bok om flygarässet Hasse Wind "Viimeinen kotka" (Den sista örnen) som sköt ner 75 fiendeflygplan under kriget - en bok som absolut borde finnas också på svenska.
Sen hittade jag en så ovanlig bok som är skriven och illustrerad av en kille som är ornitolog på vårarna och somrarna och jägare under höst och vinter, och som dessutom kan fotografera. Boken heter "Erämiehen luonto" och författaren/fotografen Martti Hahtola. Förutom fina jaktbilder har han en fin dokumentation av holkbygge och dess bebyggare, bl.a. tornfalk. Killen ifråga är dessutom styrelsemedlem i Finlands jägarförbund, och en påverkare som också förstår att lobba för naturskydd i jägarkretsar - som är bra. Sådana behövs.
Nr 12/365.
I brist på motiv
Vassrugg. Ekvalla, Åbo 11.1.2013. Foto: Håkan Eklund.
Tog ut hunden till min favoritstrand där han kan springa fritt. Grått, trist och icke fotogeniskt gryningsljus. Kände att här är just nu brist på motiv.
Ändå behövde jag min 365-bild ...
Vad gör man, jo - tar en "terjebild". Det var Terje H som på en fotokurs på Åland för många år sen fick oss som var med inspirerade av att ta suddiga bilder. Som här. Som jag i mitt LR-arkiv noterar med nyckelordet "terje".
Som räddade dagens bild. Enkelt.
Nr 11/365.
Spännande fasad
Modernt. Åbo universitetssjukhus - apoteket. 10 januari 2013. Foto: Håkan Eklund.
Detta är inte en affish, eller makrobild, eller något annat grafiskt material. Detta är fasaden till en stor, modern sjukhusbyggnad i Åbo som innehåller allt apoteksrelaterat för universitetssjukhuset.
Nere i bilden skymtar några taklampor till kontorsrum, som anger skalan.
Jag körde förbi byggnaden igår och tänkte att här är ju ett motiv för mitt 365-dagars projekt. Hur byggnaden ser ut i mörker, när lampor är på inne i byggnaden har jag ännu inte sett (brukar sällan ha vägarna förbi detta område).
Snyggt och moderna så det förslår.
Nr 10/365.