När det skymmer

Folkparksvägen, Runsala, Åbo 7.9.2009. Foto: Håkan Eklund.

Åkte ut till ön Runsala för att kolla in motiv i skymning. Det bidde några användbara bilder för DayWalk-projektet.

Inser att det är höst, kvällsljuset försvinner allt snabbare för var dag som går. Det gäller att vara på rätt plats vid rätt tid. Hade just kollat in speglingen av verandan i pölen från gårdagens regn när en motorcyklist tuffar förbi - och det var mig inte emot.

Massor med vitkindade gäss ute på en stubbåker, en ny färg- och ljudklick under höstarna i åkerlandskapet runt stan. 

Efter regnet

Efter åskregnet, Erstan, Hirvensalo 6.9.2009. Foto: Håkan Eklund.

Tog Patrik Larsson till Åbo för att ta kvällsfärjan tillbaka till Sthlm. Vi möttes av ett häftigt åskregn när vi kom till mitt HQ. Efter en fikastund med genomgång av finska fototidskrifter och naturfotoböcker upphörde regnet och vi åkte ut till en utsiktsplats på ön där Patrik fick kolla in Vikingfärjan när den kom förbi från Stockholm.

Vacker himmel när regnmolnen skingrades i kvällsljuset. Varmt och alldeles lungt. Ljudet av en större hackspett och enstaka motorbåtar var det enda som bröt stillheten.

Patrik fokuserade mest på vackra vresvuxna och vindpinade tallar uppe på berget. Individualister till träd som inte längre hittas i fastlandsskogarna. Där har den ursprungliga skogen ersatts av unga välartade träd som saknar karaktär; de utgör alla kanonmat för industrin.

Halva jobbet

Renfana (Tanacetum vulgare), Katarinedal, Åbo. 5.9.2008. Foto: Håkan Eklund.

Eftersom Lightroomexperten Patrik Larsson just nu håller kurs för Nafo 2 (Naturfotokursen/www.axxell.fi) i "grannskapet" har jag hakat på några eftermiddagar. Trots att jag redan använt Lightroom i drygt ett år har jag inte tagit mig tid att gå vidare och lära mig mera; ett dataprogram är ju som en bottenlös tunna - det finns bara sååååå mycket att lära sig att man ibland bara känner sig otillräcklig.

När jag under mina första (analoga) fotoår (och det är länge sen) lärde mig framkalla och kopiera i mörkrum insåg jag rätt snabbt att det var halva jobbet till en bra bild. Och jag lärde mig mycket om fotografering genom att själv göra mörkrumsjobbet. Nu känner jag att samma också gäller för digital fotografering; att behärska nödvändigt datorarbete är en förutsättning. Men ibland känns det som om utvecklingen bara rusar ifrån en ...

Eftersom det är så tidskrävande att kolla upp alla "biblar" till handböcker så uppskattar jag verkligen den videokurs som Patrik Larsson har gjort för  Moderskeppet.se ("Lightroom 2 för fotografer"); den dvd:n är som en tröst i nöden, mycket informativ och pedagogiskt väl planerad. Rekommenderas!

Angående bilden ovan: Renfanans blomkorgar som är samlade i täta kvastar är en mysig höstväxt, ser ut som en samling gula knappar. De avger en stark kryddoft. Enligt boken "Vilda blommor i våra marker" (1993) är renfanan en gammal läkemedelsört som egyptierna använde vid balsamering av de döda!  I Norden ingick renfanan i de kvastar av torkade kryddväxter som man hängde upp inomhus för att fördriva häxor och annat otyg.

Spännande ljus

Ljus i tunneln, Runsala, Åbo 2.9.2009. Foto: Håkan Eklund.

Kollade in en vandringsrutt på ön Runsala idag. Hade kameran i ryggsäcken, och den blev länge kvar. Ett regnoväder med hård vind drog över, och det var otroligt mörkt i skogen. Det skulle ha krävts stativ för att fota i skogen.

Plötsligt blir det bokstavligen "ljus i tunneln", kommer ut till en beteshage med får, och då måste jag bara stanna och ta fram kameran - trots att det just då började regna. Sen blev det att skynda vidare i skydd av regnkåpa.

Och se, nu tre timmar senare öppnar sig skyn och solen kommer fram. Sådana små lågtryck gillar jag, som inte ligger och nöter alltför länge ...

Inspirerande fotonummer

Septemberblommor i blåst (åkermolke/fettistel - Sonchus arvensis). Hirvensalo 1.9.09. Foto: Håkan Eklund.

Det blåste ordentligt under kvällspromenaden med hunden. Hade kameran och 180 mm makron med. Har under flera kvällar spanat efter vårtbitare som hörs överallt, men börjar tappat tålamodet med dem ...
De är verkligt svåra att hitta i vegetationen, och ÄR svårfotograferade. Inser att killen (Sami Karjalainen) som gjorde en hel bok med landets samtliga arter verkligen har fått stå i, han lyckades dessutom ta förföriskt vackra bilder av dem, men sen tog det honom också sju år!

Köpte idag ett lösnummer av Foto som ofta innehåller mycket inspirerande. I nr 9/09 finns en jätteintressant artikel om Maria Steén och hennes väg till fotovärlden; en tuff tjej från Västergötland som tog sig ut i stora världen - och återvände hem.

Speciellt gillar jag hennes New York-bilder och hennes attityd till sina motiv. Att som brödföda jobba med mode och glamour, för att sen sadla om och jobba med "gatans folk" - bl.a. med "Richie" som var en utslagen Vietnamveteran.
Hon har massor av material från motsvarande miljöer; gräsrots- och människonära. Äkta okonstlat dokumentärmaterial, just sånt som jag gillar.

Kul också att höra om hennes erfarenheter om hur tidningarnas bildjournalistik ändrats, hur DN skickade henne tillbaka till New York när hon visat sina bilder därifrån - idag skulle inte det längre ske, berättar hon.

Trots att jag varken var fotograf eller journalist i början av 1980-talet, hände samma sak mig. Jag hade som hobby gjort några reportagen (för regiontidningen Vasabladet) om finlandssvenska emigranter i New York, när jag fick en präktig check av chefredaktören för att åka tillbaka och hämta hem mer likadant material ... som jag gjorde! Det blev en 2 månaders resa över hela USA och Kanada, med massor av material. Allt i svartvitt. Borde skanna in materialet och göra en utställning ...

Tala om den gamla goda tiden!