Med leriga skor
Fårad och ärrad
Torrfura i Fulufjällets nationalpark, 19.9.2007. Foto: Håkan Eklund.
Jag älskar träd, men de är inte så lätta att fotografera. Längs stigen tillbaka från Njupeskär (Sveriges högsta vattenfall med en fallhöjd på 125 m) passerade vi en massa gamla fina furustammar, både levande och döda.
Här en härligt fårad, vridvuxen och ärrad torrfura intill stigen. Kanske 500 år gammal?
http://www.fulufjallet.net/njupeskar.html
Död och torr
Ett träd som gjort sitt; Fulufjällets nationalpark, Dalarna. 22.9.2007.
Foto: Håkan Eklund.
Tillbringade några dagar med fotokursen i fina marker i Dalarna (Fulufjällets nationalpark) och i Norge (Rondane nationalpark).
Vi hade kurs i landskapsfotografering med Andy Horner som lärare. Mycket givande. Tidiga morgnar, sena bildskådarkvällar och massor med fotografering.
I går morse inväntade vi soluppgången vid en myr bakom Fulufjällets Naturum; det blev ett antal bilder av träd och höstfärgat ris. Vackert som bara den.
Flyttande ängspiplärkor, bergfinkar, rödvingetrastar och gråsiskor livade upp den blåsiga och kalla höstmorgonen. Lavskrikan som vi sett några dagar tidigare, och som många missade, dök tyvärr inte upp.
Utsikt från ett björnide
Från björnidet, Kuhmo 8.9.2007. Foto: Håkan Eklund.
Hur många fotografer har någongång krupit in i ett riktigt björnide? Kanske inte så många, de flesta har kanske aldrig sett ett sådant - inte jag heller tills vi från naturfotokursen besökte björnmarkerna i Kuhmo i östra Finland.
Detta ide var senast bebott vintern 2001, ligger under en stor övergiven myrstack som är övervuxen med lingonris och ligger intill en stig i en relativt tät tallungskog.
Killen utan kamera är Andy Horner, känd naturfotograf från (England) Åland. Han leder den specialyrkesexamenskurs (2-årig kurs) för fotografer som jag och de andra på bilden är med på.
Mobbad järv
Järv mobbas av korp, Kuhmo 7.9.2007. Foto: Håkan Eklund.
Detta är ett däggdjur som jag aldrig tidigare sett, och som jag aldrig trott att jag någonsin skulle få chansen att se. I Norden är järven mycket sällsynt p.g.a. intensiv förföljelse.
Men se, hos Lassi Rautiainen är allt möjligt.
Kl.05.15 upptäckte vi järven för första gången, men då var det ännu för mörkt att fotografera. Sen försvann den med en stor köttbit från åteln och var försvunnen ända fram till kl.08.20. Och då var det bra fotoljus. Den åt på åteln under tjugo minuter, sen drog den till skogs förföljd av en flock med korpar.
500 mm, F 5.6, 1/640 s, ISO 400.
Björnen kommer ...
Björnen kommer ..., Kuhmo 7.9.2007 kl.19.30. Foto: Håkan Eklund.
Sitter man tre nätter i Lassi Rautiainens "vildmarksstudio", som han själv kallar sina fotogömselplatser, så blir det massor med björnbilder. Bättre och sämre, ljuset är under hösten en bristvara. Björnarna kommer fram först när solen gått ner. Nu i september hade vi fotoljus i skogen högst en timme efter solnedgången. Beroende på väder och moln förstås. På morgonen när ljuset är tillbaka är björnarna borta, maten likaså ... . Bara en flock med svarta korpar visar var matplatsen låg.
Trots att de (björnarna) under hösten kommer fram just då när ljuset försvinner, äter på åteln under de mörka timmarna, så hinner man lite experimentera. Här har jag försökt få med lite rörelse, 70-200 mm på stativ (195 mm använt här), bländare 4 och 1/5 s. ISO 800.
Lassi Rautiainen som också är känd i svenska naturfotokretsar (han pratar svenska) hittas på hemsidan http://www.articmedia.fi/