I minnesmarker
I ortolansparvarnas rike. Kangkyttan, Jeppo 22 maj 2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 142/365.
Kompisen som jag växte upp med på 1960-talet är på hembesök från N.J. som vi celebrerar med några dagars (snarare dygns ...) fågelskådning och samvaro. På bilden ovan är vi i ortolansparv-marker, en art som var vanlig i vår hemby när vi lärde oss fåglar, men numera bortrationaliserad från största delen av Finland och Sverige.
Men här, i dessa "gammalmodiga" odlingsmarker finns en koloni ännu kvar. Härligt!
Sen är det bara så kul att notera hur solid en gammal vänskap är.
Trots att vi håller lite kontakt under året (delvis beroende på att jag bojkottar sociala medier, förutom FS), så fortsätter vår diskussion och samvaro där den slutade året innan. Utan dess mer ritualer. Och vår vänskap är viktigare än politik, därför diskuterar vi aldrig det ämnet ...
Och jag är så glad att jag i början av 1980-talet jobbade (utan arbetstillstånd) med honom och hans kollegor inom Raised Computer Floor-business i N.Y.C - som han fortfarande gör; nu i mellanchefsposition - att jag förstår vad han pratar om när vi kommer in på det ämnet.
Hälsn!
Det låter bra att du kan fortsätta att komma ihop för ett gemensamt intresse. Jag hade också en vän där vi hade det på exakt samma sätt - konversationen kunde fortsätta där den slutade sist. Och vi diskuterade inte heller politik eller religion.
Med många vänliga hälsningar från Erik / DK.