Högt tempo

I mitt kontor, sonen på besök.  CLL- Arken, Åbo 18.12.2012. Foto: Håkan Eklund.

Det är märkligt hur allt arbete bara tenderar att hopa sig inför större helger, oberoende om det gäller jul, påsk eller midsommar. Eller semester. Just nu är det en sån period, som egentligen har pågått hela hösten ... känns det som. Har glömt bort nära släktingars födelsedagar, har glömt en massa annat som lovats - bara jobbar, jobbar.

Och julbrevet är oskrivet och oskickat, eventuella julklappar oköpta  ...

Men om alla tecken slår in brukar alla pusselbitar ha hittat sin plats när julaftonskvällen infinner sig. Och ett stort lugn under flera dygn breder ut sig; har massor med olästa böcker - till exempel. Och massor av oskrivet att skriva ...

Jag plockade fram några gamla julbrev, och blev både inspirerad och intresserad. Så många detaljer jag glömt. I ett julbrev brukar jag sammanfatta året, med en översikt från familjen, resor, aktiviteter, egna tankar och funderingar, eller annat intressant. Förutom att läsaren får ta del av vårt år, blir det också en värdefull familjehistoria för en själv. Vårt julbrev får fungera som julkort - ett substansfyllt sådant.

Minnet tenderar att vara en dålig dagbok, när man tänker bakåt är det i regel svårt att hålla isär saker och ting - allt tenderar att småningom smälta ihop till en enda grå massa ... I julbreven finns allt dokumenterat. Under denna vecka skall nog ett sådant se dagens ljus ännu; sen blir det att börja skissa upp nästa år mål ...

Killen stående i hörnet är min rumskompis; en bra påminnelse om vårt "ramverk", både som levande och döda. Killen i lässtolen är en trött son på hembesök från studiestaden.