Fin skyddsfärg

Trädkrypare (Certia familiaris), Runsala 25.3.2008.
Foto: Håkan Eklund.

Hörde ett kort pip när jag passerade en klibbalsdunge under kvällsvandringen på ön Runsala, stannar, allt är tyst. Sen dyker plötsligt en trädkrypare fram. Jag hinner knappt få 500 mm i läge, tar en bild på fri hand - och momentet är förbi.

Fågeln valde baksidan av klibbalen, flög sen in i en risig dunge. Så är det oftast när det gäller fåglar, det handlar om sekunder. De väntar inte tills allt är opimalt för fotografen ...

Kul att studera färgteckningen på ryggen, som en kopia av barken samtidigt som den vita undersidan smälter ihop med skyn. Och näbben är som gjord för att pillra fram ätbart ur barkspringor.

2008-03-25 20:17   foto totto

MM, trädkryparen smälter in riktigt bra mot träden. Att ta en bild på den platt mot ett träd är inte lönt, man måste nästan få den i profil. Fin bild!
Tommy