Estland - dag 3

Hål i molnbanken. Odensholm, Estland. 24.6.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 175/364.

I sjutton år har jag sett profilen av Odensholm i kikaren från Spithamn, där vi vår och höst brukar kolla in "arktikan", dvs. fåglar som flyttar upp till norra Ryssland. Nu äntligen har jag  tillsammans med 18 fotokursister tillbringat ett dygn på ön. Och det är definitivt inte sista resan ... En helt fantastisk ö, påminner lite om Öland.

Vi hade tur med vädret. Ordentliga regnbyar med häftigt regn i en tilltagande hård vind; byarna kom och gick.

Här på bilden ovan har det varit uppehåll en stund på kvällen, 15 min senare kom ett nytt regn in från havet. Snabba ryck.

Hade under dagen sjungande höksångare utanför huset där vi övernattade (vi sov på liggunderlag på golvet). Noterade flockar med höstflyttare, storspovar som flyttade söderut, som mest 25 i en tät flock lågt över vattnet i motvind.

Detta under midsommardagen; 24.6 firas i Estland som midsommardag, alltså den riktiga.

På Odensholm bodde ursprungligen estlandssvenskar (innan ryssarna kom ...), dvs. samma svenska folkstam i "förskingringen" som vi finlandssvenskar i Finland representer. Ett kustfolk.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Odensholm

Odensholm (estlandssvenskt uttal: o:tshålm, estniska Osmussaar) är knappt 5 kilometer lång och 1½ kilometer bred ö i nordvästra Estland. Den tillhör Nuckö kommun. Ursprungligen var ön uppdelad i tre, men kom av landhöjningen att sammanslås. Den svenska befolkningen på ön omnämns för första gången omkring 1250, men har sannolikt bosatt sig på ön långt tidigare, då många omkringliggande svenska bosättningsområden härstammar från tidig järnålder eller tidigare. Folkmängden låg länge kring 70 personer, för att vid mitten av 1930-talet öka till 125 personer, varav 119 var estlandssvenskar. De svenska familjerna hette Brus, Greis, Nibondas, Marks, Erkas, Nigårds och Stavas. Man försörjde sig på fiske och säljakt, visst jordbruk bedrevs och i äldre tider levde man som på många andra platser av vrakplundring. Skatt betalades till godset Nyhovet vid Hapsal. Dessa öbor evakuerades den 12 juni 1940, då Sovjetunionen påbörjade en befästning av Odensholm. Idag finns endast en bofast familj av blandad svensk-estnisk härkomst på ön.

På Odensholm fanns ett kapell i kalksten, samt en fyr sedan år 1765 och skola. "Jesu kapell" uppfördes 1765 och är numera ruin. Dess mått var en gång i tiden 12 meter x 7 meter, med ett 5 meter högt torn. Efter Estlands självständighet har en viss uppsnyggning av kyrkogården utförts, samt en enklare klockstapel upprests. Ett bevarandeprojekt för kapellruinen påbörjades 2007, i form av talkoarbete vilket samordnas av Odensholms byalag.

Den svenska författaren Albert Engström besökte ön sommaren 1905 tillsammans med konstnärerna Anders Zorn och Akseli Gallen-Kallela. De kom via Helsingfors med kuttern Mejt. Reseberättelsen med bilder publicerade Engström i Strix, nummer 33 och 34 för 1905 och senare år 1925 i "Mitt liv och leverne". I sin bok om Zorn (1928) ägnar Engström ytterligare stort utrymme åt dessa sina upplevelser som gav ett stort intryck. Även Zorn var lyrisk över resan i Estlands svenskbygder och skrev att Odensholm var det "intressantaste vi sett och väl värt resan ensamt".

Ön är statligt naturreservat sedan 1996, med fasta läger- och eldplatser för besökare

2015-06-25 21:48   Khalad

Roligt att läsa och som vanligt en fin bild!/ Björn T

2015-06-25 22:11   Dubbelolle

Läcker bild och vilken fascinerande historia! Må gott, LO