En dag i Vörå

Fler frågor än svar. Vörå 30.9.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 274/366.

Ja, jag vet.

Många lokala ogillar att denna typ av bilder publiceras, att man inte istället fotograferar grannhuset som är i skick, som visar på den riktiga verkligheten. Att ingen skall tro att hela byn ser ut så här.

Men vi som fotograferar dras till det annorlunda, till sådant som kanske ingen bryr sig om, som vi vill synliggöra. Motiv som bara lämnar en kvar med en massa frågor. Ödehus är ett sådant motiv.

När jag står här med min kamera och studerar stockarna som flitiga händer bilat med yxa, skulle jag så gärna veta mera. Vem höll i yxan? För vem byggdes huset?  När hade huset sin storhetstid? Vad hände sen och hur slutade det så här? Fanns det ingen som ville ta över?

Egentligen borde jag gå in, ta detaljbilder, fråga runt i byn. Det finns säkert folk med svar. Ännu har jag inte kommit mig för att ta itu med motivet på riktigt. Men jag borde.

Ja, jag vet.

Det jag däremot vet är att kvällens bokprat på biblioteket i Vörå var omtyckt; alla framplockade stolar fylldes.

Några hade kommit långa vägar; en del ansikten bekanta, de flesta inte. Men det var en vetgirig och bra publik. Flera hade läst min bok och ändå kommit, några som inte läst köpte. Och när det var över blev de flesta kvar, sittande i små grupper - reflekterande.

Några mindes artiklar om några Vörådamer som jag intervjuat i Butte, Montana 1982, och gjort en artikel om. De ville veta mera, om jag mindes? Frågan kom så plötsligt, men jag berättade att de tre änkorna hade kommit i en stor "amerikanare" till hotellet och hämtade mig för en biltripp runt stan. En hade päls.

En som läst min bok frågade hur jag hade hittat ett bo av blå kärrhök, som jag tydligen nämnt i boken (och glömt ...). Men ringmärkaren som visat mig boet satt i publiken kunde ge svar. Till saken hör att det är ytterst svårt att hitta ett bo av den arten (markhäckande).

Sånt får man uppleva vid närkontakt med läsande publik.

Och de två bibliotekarierna som fungerade som arrangörer var världens trevligaste, hade fixat med kaffe och annars bara utstrålade en massa positiv energi.

Sådant som man lever länge på.