Dimma - fotografens vän

Höksångare i morgondimma, Kökar, 6.6.2012. Foto: Håkan Eklund.

I tiotals år har jag tänkt att någongång måste jag fotografera höksångare, som jag stött på framförallt i västra Estland, men  också på öar i Skärgårdshavet. Det har aldrig funnits tid för detta, ofta har jag varit ledare för fältexkursioner eller annars bara varit med i en grupp, och då funkar det inte. Fågelfotografering kräver tålamod och  tid. Först måste man bli "du" med motivet, precis som med människor.

Eftersom jag nu befann mig på Kökar, som har Finlands tätaste höksångarpopulation (30 - 40 par), tänkte jag att det är nu eller aldrig - eftersom jag behöver höksångarbilder för en tidningsartikel. Jag hittade ett lämpligt område som hade tre revirhävdande hannar. Jag kollade in deras rutiner under några besök, både morgon, middag och kväll. Sen hade jag strategin klar. Fågeln ovan, var den som jag valde för att den var den enda som hade en relativt öppen sångplats (en av de många) med buskar i närheten som jag kunde använda som skydd. De flesta sångplatser hade den här individen (och de andra hannarna)  i rönnbuskar, och då var de inte så visuella.

Sen flyger de upp i en spektakulär sångflykt, men den lyckades jag aldrig fånga in i 500 mm:s gluggen.

Men fåglen ovan blev van med mig. I timmar vandrade jag sakta runt i dess revir, lyssnade på sången (som är aningen knepig att känna igen, påminner bl.a. om trädgårdssångare), följde med hur den flyttade sig från sångplats till sångplats. Jag noterade också hur den blev van med min närvaro, och insåg att jag var ofarlig.

När jag kom till reviret på tisdagkväll välde en tät sjörök in från det kalla havet, och jag fick några bra bilder med hela bakgrunden utsuddad, men då ville den inte sjunga för mig.  Också följande morgon låg dimman kvar och sångaren var fylld med sångenergi, och då tog jag bilden ovan - under de korta sekunder som sångstrofen räcker.

Och visst är detta en spännande fågel, kolla in det höklika ögat, och vattringen - en respektingivande liten krabat. Jag hade inte tid att röra mig över hela Kökar, men inom två områden hörde jag närmare 10 olika höksångare. De är nyanlända, brukar komma till Kökar runt den 29 maj, som den sista häckfågeln. I samma område flög flockar med stararnas årsungar omkring ...

En sak som jag höll på att glömma: just denna individ hade några gånger ett talgoxläte inbakat i sången! Alltså ett härmläte! Jag har en gång träffat på en trädgårdssångare som hade många fågelarters läten inbakade i sin sång (rödstjärt, rödvingetrast etc.), som jag hittade en natt uppe i norra Finland (Kemijärvi) där jag och sonen rastade när vi var på väg till Finnmark i Nordnorge (Varangerhalvön). Erik Rosenberg är en av de enda fågelboksförfattare som noterat detta (dvs att trädgårdssångaren kan ha med andra fåglars läten i sin sång) i sin bok "Fåglar i Sverige". Tydligen kan höksångaren göra samma.

2012-06-07 18:59   Daniel Steen

Kan bara säga : Bra jobbat!

Du fick bra lön för mödan tycker jag i form av bilden ovan. Tror att du även njöt av att kunna studera denna fina sångare på nära håll och bli accepterad av den.

Önskar jag hade lite av ditt tålamod och planering i mitt fotande.

Mvh, Daniel

Svar från Håkan Eklund 2012-06-07 22:19

Tack; måste dock erkänna att det är sällan jag tar mig denna tid och fokusering. Nu struntade jag i alla andra fina ställen på Kökar, och bara gick in för detta.

Men nu hade jag gett mig attan på att få en användbar bild av höksångare. Blev själv överraskad av att det funkade, och dimman blev en extra positiv "bildpoäng".
- Hawk

2012-06-07 20:22   mattimer

Nu blev jag lite avundsjuk :-) trots att jag inte plåtar fåglar längre. Mycket läcker bild på en härlig fågel! /Matti

Svar från Håkan Eklund 2012-06-07 22:21

På kvällen fick jag i princip samma bild, men då ville den inte sjunga. I dimman. På morgonen hade den mera energi, och då tusan flödade sången ... som ger extra energi i artbilden.
- Hawk