Bidde inte jägare

Kvällsnöje. Pandrosbacken, Oravais 22.7.2014. Foto: Håkan Eklund.

När jag växte upp i en superagrar bondby i mitten av 1960-talet präglades man helt naturligt av de där rådande normer, som att när man "går till skogs" tar  man med hund och bössa. Eller en bär- eller svampkorg. Annars skulle det vara onödigt att vandra i skog; det skulle vara någon nytta med allt vad man gjorde.

Trots att min far inte var jägare, var många av mina kompisars pappor aktiva jägare. En sådan skulle också jag bli. För sparade slantar köpte jag ett luftgevär (Slavia, tillverkat i Tjeckoslovakien - på bilden ovan) att börja öva med. Nästa mål var en Husqvarna fågelstudsare - men så långt kom jag aldrig.

Det räckte med en "jakt". Det var tidig höst och jag smög iväg med mitt första vapen. I en skogdunge nära hemmet stötte jag på en trastflock. Fick sikte på en fågel högt uppe i en björk, siktade och tryckte av och ner singlade "bytet".

Men sen var det roliga slut. Framför mina fötter låg en skadskjuten rödvingetrast och tittade på mig med skrämda ögon ... Plötsligt såg jag ingen charm i detta med att "jaga", jag var ju tvungen att på nära håll skjuta ett skott till, för att göra slut på det onödiga lidandet för en fågel som var på flyttning söderut.

Detta blev mitt första och sista "jaktbyte". Trots att detta inte var riktig jakt insåg jag att detta inte gav mig det jag ville ha från naturen. I stället satsade jag och en kompis på att köpa kikare, en fågelbok - och på egen hand började vi ströva runt i markerna för att lära oss känna igen de olika arterna. Och på den vägen är jag än. En hobby som givit mig ett rikt liv, både hemma och utomlands.

Jag har inget emot jakt som bedrivs på förnuftigt sätt, men skulle själv bara kunna tänka mig att jaga om jag bodde ute i vildmarken och behövde viltkött för att överleva. Jakt som nöje känns inte rätt ...

På bilden ovan har jag och sonen plockat fram det gamla luftgeväret för att lite tävla lite; han vann ...

Nr 203/365.

2014-07-29 10:25   Margareta Cortés

Man kan jaga med kameran också, mycket roligare.

2014-07-29 10:32   Sten Björklund

När jag var liten var det vanligt att ungdommar samlade fågelägg. Oftast blev det nog trastägg. Själv hade jag en Agfa kamera från 1952 och försökte mig på naturfotografering. Jag har heller inget mot jakten i sig bara man tar till vara köttet. Att skjuta ett djur för att hänga skinnet på väggen finns inte i min värld. Åt för övrigt en renstek för några dagar sedan ( inte rökt ) det var ett av det godaste kött jag ätit.
Sten

2014-07-29 11:00   T.Risberg

Hmm, alkohol å gevär !? Kanske inte den bästa kombinationen ;-)

ThomasR