Att inte våga

Militärt i morgontrafiken. Åbo 16.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 106/365.

Normalt brukar jag inte orka följa med riksdagsvalsdiskussioner som nu går på  teve, det är ju val på gång i detta arma land. Men igår kväll råkade jag öppna teven  när en stor utfrågning pågick, där de största partiernas ledare grillades.

Dessa utfrågningar, och käbblande som det leder till, är ju bara ett spel för gallerierna som oftast är mera destruktivt än konstruktivt. Därför struntar jag vanligtvis i  dem, mig ger de inget nytt.

Dessutom är detta röstfiskande populism i högsta potens; det går ju lätt att lova, och att prata föraktfullt om konkurrerande partier. Hur konstruktivt är det?

De flesta verkar ha enkla svar på komplexa frågor, så är ju inte verkligheten.

En fråga som debatterades häftigt i går kväll gäller artikeln som är inklistrad nedan, en artikel som inte skapat något reaktion i övriga Norden, men här i Finland tog det "hus i helvete", och artikeln har skapat en upphetsad diskussion som dock inte handlar om innehållet, utan om "arbetsgången".

Dvs. att vår egen försvarsminister Carl Haglund (från lilla SFP = Svenska folkpartiet) inte först frågade presidenten, utrikespolitika utskottet, regeringen etc. innan han "skrev under".Till och med president Niinistö är förargad. När det gäller kritik av vår östra granne borde man köra med "silkesvantar" ...

Hur löjligt kan det egetligen vara? Inget i innehållet är något nytt eller revolutionerande, men här lever de flesta äldre politker ännu i Sovjetskräckens tid, när ingen fick nämna saker vid sina rätta namn. Personligen tycker jag att Carl Haglund är en jädrans bra försvarsminister, som kör med en modern och ärlig "rakt på sak" politik. Han tillhör inte den gamla stammens hukare.

Om Putin kör hårt, oärligt och medvetet hotfullt, måste ansvarsfulla politiker säga ifrån. Och inte låtsas som om inget hänt/händer. Det senare är oansvarigt hyckleri. När det gäller förhållandet till Ryssland är de flesta oerhört blåögda och naiva, skulle det bli "bråk", skulle Finlands och Sveriges "neutralitet" inte ha den minsta betydelse i Kreml.

Det enda som räddade Finland 1939-45 var att vi stod på oss, till 110 procent. Idag skulle vi inte längre klara av det ensamma, men det tycks de flesta ännu tro och vill inte alliera sig med väst, helt konkret.

http://hbl.fi/nyheter/2015-04-10/749726/har-ar-forsvarsministrarnas-utspel

HBL

Publicerad: 10.04.2015 10.08 • Uppdaterad: 10.04.2015 10.22

Den ryska aggressionen mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim är brott mot folkrätten och andra internationella åtaganden. Rysslands agerande är den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen. Utvecklingen innebär att den säkerhetspolitiska situationen i de nordiska ländernas närområde på ett påtagligt sätt har försämrats under det senaste året. Fortfarande präglas regionen av stabilitet, men vi måste vara förberedda på att kriser eller incidenter kan uppstå. Vi måste konstatera att det inte längre råder business as usual och vi har ett nytt normalläge att förhålla oss till.

Vi måste förhålla oss till Rysslands agerande, inte Kremls retorik. Ryssland gör stora ekonomiska satsningar på sin militära förmåga och har visat att man är beredd att använda militära medel för att uppnå sina politiska mål, även när det innebär brott mot internationella folkrättsliga principer. Vi konstaterar ökande rysk militär övnings- och underrättelseverksamhet i Östersjöområdet och i Nordområdena.
Den ryska militären uppträder provocerande längs våra gränser (och flera kränkningar av Östersjöländernas territoriella integritet har ägt rum). Särskilt oroande är att ryskt militärflyg uppträtt på ett sätt som inneburit direkt fara för den civila flygtrafiken.

Den ryska övnings- och underrättelseverksamheten i vårt närområde ökar. Det märks tydligt i Östersjöregionen.

Den ryska propagandan och politiska manövrerandet syftar till att så split mellan länder och inom organisationer som EU och Nato. Det ligger ett stort ansvar på Ryssland för att vända denna negativa utveckling.
De nordiska länderna möter denna situation genom solidaritet och fördjupat samarbete. Det nordiska samarbetet vilar på en gemensam värdegrund och en vilja att gemensamt hantera utmaningar. Med utgångspunkt i olika organisationstillhörigheter samarbetar vi nära inom ramen för EU och Nato. Vår ansats är defensiv. Vi vill stärka stabiliteten i norra Europa och tar avstånd från hot och användning av militära maktmedel. Närmare samarbete i Norden och solidariskt agerande med de baltiska länderna bidrar till att stärka säkerheten i vår region och höjer tröskeln för att militära incidenter ska inträffa.
Genom att tillsammans agera bestämt, förutsägbart och konsekvent kan vi bidra till fred och säkerhet i vår del av världen. Samtidigt stärker vi sammanhållningen i EU och Nato samt bidrar till att upprätthålla den transatlantiska länken

Utöver detta påverkas Nordens säkerhetspolitiska läge av beroendet av internationella handelsflöden, risken för cyberattacker och terrorism samt klimatförändringarnas effekter. I Europas södra och sydöstra grannskap dras stater och institutioner ner i en våldsspiral präglad av inbördeskrig, med risk också för mellanstatliga konfrontationer. Icke-statliga aktörer, som terrororganisationen IS, utmanar etablerade stater, gränser och institutioner och attraherar även medborgare från de nordiska länderna.
Vid det nordiska försvarsministermötet i Arvidsjaur den 10 mars beslutade vi om att förbättra förutsättningarna för att kunna följa händelseutvecklingen i vårt närområde. Det gäller både sjö- och luftlägesbild. I fokus är att dela information om vad som rör sig i luftrummet för att öka förvarningstider och minska risken för överraskningar eller missförstånd. Vi beslutade även att fortsätta att utbyta information och erfarenheter om hur vi ska möta cyberattacker.

För att effektivt kunna agera tillsammans vid ett eventuellt krisläge är det nödvändigt att förbereda sig genom träning och utbildning. Vi kan utnyttja en i många stycken unik övnings- och träningsmiljö för att stärka förmågan hos våra flyg-, marin- och arméförband.
Den omfattande flygövningsverksamheten genom så kallad cross border training är en modell att bygga vidare på och utreda möjligheterna att etablera en kvalificerad flygövning, Northern Flag. Vi kommer nu att ta steget att erbjuda respektive flygvapen användande av alternativbaser vid dåliga väderleksförhållanden.
Genom att erbjuda förutsättningar för kvalificerade övningar, säkerställer vi att även andra länder och organisationer är väl förtrogna med vårt närområde. Det kommer bland annat att demonstreras genom Natos högprofilövning i Norge 2018.

I internationella operationer bygger vi vidare på sedan länge etablerat samarbete för att sträva efter att i högre grad samordna oss inför militära och civila insatser och när så är lämpligt att samarbeta i operationer i till exempel Afghanistan, Mali och Irak. Norden ska vara en aktiv röst i diskussionen om hur FN:s fredsbevarande verksamhet ska utvecklas.
Vi har också startat ett program för kapacitetsuppbyggnad inom försvarsområdet där vi tillsammans med de baltiska länderna kan ge bidrag till att reformera försvarssektorn i våra samarbetsländer.

Revidering, modernisering och förenkling av det nordiska industriavtalet har pågått en längre tid. Vi har nu undertecknat avtalet, vilket är en viktig milstolpe. Avtalet ger ramar för bestämmelser om försörjningstrygghet och särskilda åtgärder som främst är aktuella som förberedelser för och vid allvarliga nödlägen och krig, bestämmelser om vissa förenklingar avseende tillämpning av motköp eller industrisamverkan och bestämmelser om möjliga förenklingar vad avser handel med krigsmateriel mellan parterna.

I tillägg till det nordiska försvarssamarbetet stärker vi den nationella förmågan i respektive land genom bilaterala samarbeten som förbättrar förutsättningarna för att hantera incidenter och hot. Bilaterala samarbeten kompletterar och stärker det nordiska samarbetet som helhet och säkerheten i vår del av världen.
Vi tar vår del av ansvaret för vår region i en orolig tid. Det nordiska samarbetet kompletterar samarbetet i EU och Nato för ökad säkerhet i vår region. Vår gemensamma ambition är att öka förutsägbarhet, bidra till fredlig utveckling och undvika militära incidenter och konflikter.

Nicolai Wammen
Försvarsminister, Danmark
Carl Haglund
Försvarsminister, Finland
Gunnar Bragi Sveinsson
Utrikesminister, Island
Ine Eriksen Søreide
Försvarsminister, Norge
Peter Hultqvist
Försvarsminister, Sverige

2015-04-16 12:00   Dubbelolle

Väldigt välformulerat av Carl Haglund, håller verkligen med, LO