EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 350/Lumen print 5-2019

Jag försöker lära mig mera om lumen printing, vilket är en teknik som i grunden går tillbaka till fotografins barndom i det tidiga 1800-talets England. Där experimenterade Fox-Talbot med att lägga växtdelar på papper som han försett med en silversaltemulsion. När solen belyser papperet med sina UV-strålar under en eller ett par timmar, så framkallas en bild på det. Man får se till att inte någon UV-strålning träffar papperet när man tar bort växtdelarna, och därför går jag in i mörkrummet med vanlig glödlampsbelysning (tungsten) och gör det. Bilden måste sedan fixeras för att bli beständig, och vill man att ursprungsfärgerna ska bevaras lite mera så kan man använda ett mildare fix. Då håller bilden inte så länge, men kanske 3-4 år? Vill man ha den långtidsbeständig så kör man med vanligt fix, fast färgerna brukar ändras ganska mycket då.



Den här bilden är fixerad i vanligt fix, men också tonad i först selen och sedan guld. Efter fixeringen hade den en ganska orangegul ton som jag inte gillade så bra. Därför provade jag att tona i selen, men det gjorde bara färgerna skarpare, ungefär som när man drar i saturations-reglaget i ps. Jag provade därför att tona den ytterligare en gång i guldklorid, och då fick den en blå-turkos ton med inslag av rosa och med en mörkt orange ton kvar i auran runt växtdelarna som jag spridit ut på papperet. Bilden här är en delförstoring av originalbilden som jag tycker blev bättre än att ta med hela bilden. Har provat att lumenprinta på gammalt Kodabromide, Emaks K888 och Fomatone MG 532 innan. Men här satte jag ett färskt svartvitt Ilford Multigrade Warmtone i kontaktkopieringsramen istället. Och det ser ut att ha fungerat alldeles utmärkt. Annars brukar man rekommendera gammalt utgånget papper för lumen-printing. Så har du gammalt papper liggandes , släng det inte! Prova att göra lumenprintar på det istället.

En sån här bild blir ju unik i sitt original, men det går ju alldeles utmärkt att skriva ut dom också efter att ha scannat. Då kan man flerfaldiga i serier om man vill, och delförstora för att få ett bra utsnitt och komposition är också en fördel att kunna göra. Här spred jag ut växtdelar från trädgården på måfå över papperet innan jag fällde ner glaset och tryckte fast alltihopa i ramen. Bilden är i princip helt oredigerad efter scanningen, bara nån lite lätt justering av ljushet/kontrast för att återge originalet så likt som möjligt. Men vill man så finns ju möjligheten att redigera färgerna i bilden också när den är digitaliserad. Eller varför inte vända den till positiv, det kan bli fint det också. Kontaktkopieringen blir ju ett negativ, men här blev positivet inte bättre så då fick den förbli negativ.

Postat 2019-06-30 21:30 | Läst 3692 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 346/Lumen print 3-2019

Har ägnat helgen åt att prova på lumen printing. En teknik som i grunden kommer från fotografins barndom under tidigt 1800-tal, då bl.a Henry Fox-Talbot experimenterade med att lägga växter på ljuskänsligt papper och låta solen och dagsljuset framkalla bilderna. http://www.diptyqueparis-memento.com/en/henry-fox-talbot-2/?fbclid=IwAR3bOe1w9417T2C9-GPktPnw3P9VsILUf9n8G_O3gyj-dtSEzs3QXmU7kpI Man använder alltså varken mörkrum eller framkallare, bara fix (om man vill att originalbilden ska bevaras för framtiden). När papperet belyses med UV-ljus så mörknar det och växterna man använder kan avge safter som reagerar med fotopapperets silveremulsion, varvid diverse färgskiftningar uppstår. Dessa ändras när man fixerar och ibland bleknar bilden. Dagens växtstilleben bleknade dock inte så mycket, utan ändrade mest karaktär i färgerna efter fixeringen. Och jag tycker nog mest om bilden som den blev då. Jag använde Emaks K888 som är ett klorbromsilverpapper och belyste i 2½ timme mitt på dagen i gråväder och halvt soldis. Igår provade jag med ett gammalt Kodabromide-papper som är av bromsilvertyp, och då blev det inte så mycket färger. Det verkar som klorbrom (varmtons) papper är att föredra vid lumen printing.


Lumen print 3-2019. Före och efter fixering.
//

Postat 2019-06-16 19:09 | Läst 2968 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 345/Lumen Print

Gammalt svartvitt fotopapper för mörkrummet, växter från trädgården, en kontaktkopieringsram och UV-ljus från solen. Så gör du en lumen-print. In och scanna bilden och sen kan du fixera den, varvid den bleknar en del och färger kan försvinna. Resultatet före fixering brukar bli bäst med mera färg. Fast i det här fallet med det gamla Kodabromide-papperet blev det inte så stor skillnad mellan före och efter fixeringen. Men bilden bevaras inte om den inte fixeras. Du kan se den i Tungstenbelysning t.ex glödlampor innan fixeringen, men när den exponeras för mera UV-ljus från solen så förstörs den efterhand. Vill man ha gelatinsilveroriginalet bevarat så är det alltså fixering som gäller. Här har jag även provat att redigera den ofixerade och scannade bilden i efterhand. Att kombinera analog teknik med digital går alltså utmärkt, och sen kan man ju göra utskrifter på ett snyggt papper också.


Lumen print, scannad och digitalt efteredigerad.



Lumen print, originalet scannat före fixeringen.



Papperet börjar mörkna ganska snabbt i solen. Belysningstid ca 1 timmme här, men det varierar beroende på tid under dagen och om solen skiner eller ej.

Använder man växter så kan utpressade växtsafter reagera med papperet och ge olika färger när UV-ljuset belyser det. Dessa "avvikande" färger försvinner i regel när bilden fixeras, så för att kunna bevara dom måste bilden scannas innan den fixeras och sedan sparas i digital form. Varierande färger kan alltså uppstå i originalet redan vid belysningen under glasskivan, och inte som jag gjort i första bilden; tillfört mera färg i datorn.
//

Postat 2019-06-16 00:22 | Läst 2343 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Nils Bergqvist

Skriver om

  • Fujifilm X-T2
  • Mörkrum
  • Vintage lenses
  • Rodinal/R09
  • Fomapan 200
  • Fomapan 400
  • Contax T
  • Bessa R2A
  • Meyer-Optik Görlitz
  • Carl Zeiss West Germany
  • Glas
  • Acros setting
  • XF 2.8/18-55mm
  • Russian/Sovjet lenses
  • XF 2.8-4/18-55mm
  • Bessa R4A
  • Moersch Easy Lith
  • BRD lenses
  • APH 09 (Rodinal 1918)
  • X10
  • Speedmaster 0.95/35mm
  • Summarit M 2.5/50mm
  • Dogma 07
  • Ultron 2/28mm
  • Lomo LC-A120
  • KMZ Krasnogorsk
  • Strömbergshyttan
  • Carl Zeiss Ultron 1.8/50mm
  • DDR lenses
  • Tri-X 120
  • Classic Chrome
  • Summar SUMUS 2/50mm 1935
  • Primoplan 1.9/58mm
  • Carl Zeiss Distagon 4/25mm
  • Fomabrom Variant IV 123
  • Lithprint
  • XF 1.2/56mm
  • Moersch ECO 4812
  • Elements 5.0
  • Velvia setting

    • Innehållskategorier

    Arkiv

    Kategorier

    Plusmedlemskap
  • Blogg
  • Premiumartiklar
  • Fri uppladdning
  • Bättre pris på försäkring
  • Portfolio
  • Rabatt på Fotosidan Magasin
  • Läs mer och köp
    • Fotosidan Magasin
    Prenumerera på Sveriges skarpaste fototidning, full av tips, kunskap och inspiration som gör dig till en bättre fotograf.

    Galleri Fotosidan
    Vårt finaste galleri där du ansöker med en bild för att bli publicerad. En jury fungerar som sluss till detta galleri.
    Fotosidan Akademi
    Vårt utbud av onlinekurser kallar vi Fotosidan Akademi. Här hittar du ett ständigt växande kursutbud med inspirerande inlämningsuppgifter och feedback från kursledaren.

    Följ oss

    Om Fotosidan
    Om Fotosidans redaktion
    Vanliga frågor (FAQ)
    Kontakta oss
    Annonsera
    Cookie- och integritetspolicy
    Generella användarregler
    Villkor
    Annonsera
    Webb / Print: David Elmfeldt
    Fotosidan | Fotosidan Magasin
    White Balance AB