EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 335/En svagt blåtonad lithprint.
Har de senaste 2 åren mest fotograferat med min X-T2. Men här är en bild från rulle Fomapan 400. Filmen gav inte så många bra exponeringar, så den har fått ligga tills nu då jag såg något användbart i en av rutorna.
Negativet är helt oskarpt, men lithframkallaren och det ryska Slavich-papperet ger ett skarpt och grovt korn. Oskärpan är ett resultat av "för" lång slutartid samt "något" slarvig avståndsinställning, och det var liksom lite avsikt med det hela. Denna är en av två lithkopior som jag tagit fram från en delförstoring av negativet, med efterföljande blåtoning.
Ps. Troligen inget för Fb ;-).Ds
//
EMAKS BETRAKTELSER 334/Grovt korn och oskarpt - kan det bli värre?
En av de senaste lithprintarna från mörkrummet. Äntligen kan man kopiera igen, efter över en månads uppehåll för ryggen. Jag har börjat arbeta på halvtid, och det är precis lagom. I helgen orkade jag med att göra några lithprintar, bl.a denna. Men märker att det inte går att friska på som förut flera timmar i streck. Nu blir det vila mellan varje kopia. Den här lyckades jag få till 2 st något så när likadana av. Vid vanlig kopiering är det lite lättare att upprepa samma resultat, men det blir sällan mer än 2-3 ex av varje bild ändå. Mer har man inte tid med , då skulle man i så fall behöva anställa en assistent/kopist.
Kopian är inte så stor, 17,5x17,5cm på 8x10 tums papper. Bilder behöver egentligen inte vara så stora, jag tycker papper mellan 20x25cm till 30x40cm är lagom. Stora bilder är i många fall överskattade, men det finns det säkert olika åsikter om. Kornet i bilden tycker jag blev snyggt, och det diffusa med utslätade detaljer både förenklar och framhäver. Grovt korn och oskarpt, kan det bli värre? Originalbilden, en digitalt fotad fil, är annars i princip kornlös. Detaljutslätningen kommer av optiken jag använt, en rysk Helios 44-2 2/58mm med en sk "Petzvalmodifiering". Och att jag "sköt" på full glugg. Kornigheten är ett resultat av lithframkallaren och det papper som jag använt. Bilden är kopierad från ett digitalt negativ i stl 12,5x12,5cm som jag tagit fram från den digitala filen och sedan skickat på utskrift på clear film hos Crimson. Det verkar fungera ganska bra för lithprintning, men jag tvivlar på att vanlig kopiering blir så lyckad?
Jag kopierar inte så mycket traditionellt i mörkrummet längre. Det blir mest lithkopiering numera, eftersom jag gillar de resultat som blir av det. Man kan variera det väldigt mycket med färgton, kornets grovlek, detaljupplösning etc, beroende på vilket papper man använder. Ofta fungerar det bra att lithprinta även på äldre papper som legat ett tag. Av de papper som finns på marknaden idag så gillar jag Fomas av olika typer samt det ryska Slavich Unibrom 160BP bäst. Resten av sortimentet fungerar egentligen inte som äkta lithpapper, utan det är de papper som försvunnit från marknaden som är de allra bästa för lith. Som tur är har jag en hel fotofrys (och lite skåp utöver den) fullt av såna papper, så i det avseendet råder det ingen brist, vilket man får vara glad över. Jag var klok nog att köpa på mig så mycket jag hade råd med innan fabrikerna lades ner. Dock har jag väldigt lite av Agfas och Kentmeres väldigt fina tidigare papper, som var bra att lithkopiera på. Men av annat finns desto mera. Bilden här är gjord på Fomatone MG Nature 532 II, vilket fortfarande tillverkas i Tjeckien.
När jag scannade kopian i min dyra A3-scanner så blev det ljusa partiet helt kass. Utfrätt och skarpa övergångar, det såg helt bedrövligt ut. Så jag fick ta till digitalkameran (som klarar att återge även dessa ljusare toner mycket bättre) och fota av bilden med. Märkligt att man inte kan få scanners att fixa detta? Men dagens digitala teknik är ljusår bättre än gårdagens vad gäller högdageråtergivning.
//
EMAKS BETRAKTELSER 330/Ett negativ från sommaren 2015
Jag kommer knappt ihåg var eller när bilden togs, men den är från sommaren 2015 enligt dateringen på negativfickan. Har faktiskt inget minne av den men det är nånstans i Stockholm och troligen på nån utställning där. Kanske Moderna? Där var nån utställning med märkliga ljusfenomen och ljus av olika frekvens har jag för mig. Skulle tro det kan vara nånting därifrån. Vem som är på bilden har jag ingen aning om. Tycker om den nu i alla fall. Då när filmen var framkallad, lade jag inte ens märke till den rutan. I alla fall var det något jag bara gick förbi då.
Lithprintad nu 4½ år senare på Slavich Unibrom 160BP tycker jag den blev riktigt bra. Jag gjorde den i mörkrummet precis innan mina ryggbesvär kom. Längtar dit igen efter tre veckors värkande rygg och ut i höft/ben. Det har även kommit en del fina gamla gelatinsilverpapper med posten under de här värkande veckorna. Dom är jag nyfiken på att prova. Man hittar godsaker när man letar på webben. T.ex tre oöppnade 50-pack Agfa Record rapid i stl 30x40, det papper som jag tror man uppmätt den överlägset högsta maxsvärtan på. Tror det var upp mot 2,40-2,60 om jag inte missminner mig? De flesta av dagens gelatinsilverpapper kommer sällan över 2,10. Har även kommit lite Kodabromide och Maco/Catchet Expo (Emaks K888 i annan förpackning) som jag också hittade, och mer Kodabromid är på väg från USA, och i oöppnade förpackningar. Nåt annat vill man inte gärna köpa med tanke på att det idag finns en massa människor som inte begriper att man inte ska ta ut ett traditionellt papper ur paketen. Skräckexempel från ebay finns, där säljaren helt sonika öppnat paketen och fotat av papperena som fanns i dom, ja ja.
//
EMAKS BETRAKTELSER 328/Magiska stunder i mörkrummet.
Det här ryska papperet från Slavich, Unibrom 160BP matt, har jag fastnat för. Jag blev intresserad av det när jag såg bilder av Georges Pons och några ryska fotografer i en grupp på Fb. Det finns ju i både matt och blank och det är ett "gammaldags" graderat papper. Jag beställde det matta, då jag läste i något forum att det skulle vara bäst att litkopiera på. Unibrom ger en ganska grov struktur när man lithkopierar och vill man ha den lite djupare svärtan så passar väl kanske det blanka papperet bäst?
Lith 7 2019 - Hägnaviken.
Det här är gamla negativ som har något 10-tal år på nacken. Jag exponerade och framkallade dom medvetet till väldigt låg kontrast och underframkallade så att de skulle bli väldigt tunna och passa att kopiera i sandwich med ett speciellt genomskinligt ritningspapper som jag hittat i en butik. Det gav lite struktur i bilderna, men när jag nu istället har lithkopierat dom rakt av på Unibrom-papperet, så blev det ännu bättre.
Lith 8 2019 - Lessebo gärde.
Det verkar fungerar bra att kopiera digitalt utskrivna negativ också på Unibrom, och jag håller på att ta fram nya som ska skickas iväg till Crimson för utskrift. Jag ska nog också försöka kopiera en del gamla negativ (som dom här Holgabilderna) framöver. Fast jag har ju även fått lust att ta nya bilder med mina Holga- och Dianakameror. De ger en sån fin känsla i bilderna som passar bra att förmedla med lithkopiering. Så en och annan 120-rulle kommer säkert passera genom dom också. Det här är ju ganska basic photography med kameror som varken har exponeringsmätare, avståndsmätare eller speciellt många möjligheter att variera exponeringen. Man får köra med film av olika känslighet i olika hus och sedan ytterligare variera med gul-, orange- och rödfilter. Då får man möjlighet att styra processen ganska bra, trots de primitiva leksakskamerorna. Annars blir det för mycket slumpen som avgör vad man får fram. Många tycker nog det är det roliga med sk toycams, men det gör inte jag. Jag föredrar att styra resultatet dit jag själv vill ha det. Då kan det bli så mycket bättre.
//