EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 335/En svagt blåtonad lithprint.

Har de senaste 2 åren mest fotograferat med min X-T2. Men här är en bild från rulle Fomapan 400. Filmen gav inte så många bra exponeringar, så den har fått ligga tills nu då jag såg något användbart i en av rutorna.



Negativet är helt oskarpt, men lithframkallaren och det ryska Slavich-papperet ger ett skarpt och grovt korn. Oskärpan är ett resultat av "för" lång slutartid samt "något" slarvig avståndsinställning, och det var liksom lite avsikt med det hela. Denna är en av två lithkopior som jag tagit fram från en delförstoring av negativet, med efterföljande blåtoning.
Ps. Troligen inget för Fb ;-).Ds
//

Postat 2019-04-04 22:10 | Läst 6909 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 228/Universitétsprofessor eller konstnär?

"You have university professors and you have ARTISTS ! The professors love to draw graphs and the artists give the world ART."

En oerhört precis kommentar från en grupp jag är med i på facebook. En herre som fotograferade med storformatskamera försedd med en Schneider Symmar S 210mm F5.6 undrade i en post om ett visst linsfels effekt och i vilken förstoringsgrad det ev kunde bli synligt? Och fick då till svar bl.a det citerade ovan.



Jag tänkte på detta när jag stod i mörkrummet idag (första gången på länge) och tog fram några lith-printar från mellanformats- och småbildsnegativ. Om man skulle stå och bekymra sig om sånt skulle det nog inte bli mycket gjort. Nej, idag var jag säkert mer konstnär än professor, och det försöker jag nog hålla mig till i fortsättningen också, även om bilderna kanske inte alltid uppfyller konstnärliga mått. Är inte prylarna tillräckligt bra för att vi ska kunna lägga de här diskussionerna bakom oss och istället koncentrera oss på vad bilderna har för värden i övrigt? Det var mina tankar för dagen.



Ett av dagens alster, avfotograferat med mobilen. Den bild jag "egentligen" tog fram idag sköljer fortfarande, kanske kommer på utställning till hösten? Detta negativ satt i apparaten och fick bli en första provbild på Fotokemika Varycon (har inte lithprintat på det papperet förut och var lite nyfiken). Den andra bilden gjordes på att annat papper då jag ville ha lite mera korn, vilket Varycon inte gav så mycket av. Men färgton blev det i alla fall. Skulle kunna tänka mig att detta papper passar bättre för bilder typ finstämda landskap med lite rikare toner, inte som här industrimiljöer?

Postat 2018-02-11 21:15 | Läst 3727 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 220/Pentax 67 med 105mm/2,4

Har funderingar på att sälja min stora Pentax 67 mellanformatsutrustning, men nu tror jag ändå att jag sparar en del av den - huset och 105mm. Resten får väl gå iväg till nån som behöver dom bättre? 105:an har ett rätt häftigt skärpesläpp på stora bländaröppningar som jag nog vill utforska lite mera, lite som en 3d-effekt. Har inte fotat så mycket med Pentaxen under sista åren, men innan dess blev det en del. Har t.ex en fin bildserie på Stig Anders Svensson i Råskog (även känd som Hästmannen) tagen med 105mm. Men här en annan bild från Gransholm utanför Gemla som visar lite av 3d-effekten. Kommer inte ihåg om det var Plus-X 120 eller Tri-X 120 som satt i kameran, men det spelar nog inte så stor roll vilket.

Postat 2018-01-26 21:04 | Läst 4884 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Emaks betraktelser 151/50 meter och 5 år i rumtid...

Har aldrig kunnat få någon riktig begriplighet i det här med tid och rum. Rumtid används ju av den moderna vetenskapen för att förklara olika fenomen i universum, Einsteins relativitétsteori och sånt finlir. Det enda konkreta bevis jag personligen sett för rumtiden är avståndet mellan bilderna här. 5 år och 50 meters mellanrum. Nu fattar jag. Rumtiden måste ju finnas på något sätt...


2011.



2016, 50 meter österut.


Postat 2016-02-19 16:21 | Läst 7256 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Emaks betraktelser 122/Träsket som fick vara ifred...

Vid mitten av 1990-talet planerade man att röja upp i Lessebo Träsk och göra om marken till något som närmast kan liknas vid en parkanläggning. Ett ALU-projekt (ArbetsLivsUtveckling) som var till för att ge arbetslösa sysselsättning, främst för att undgå utförsäkring, skulle startas upp där. I och för sig lovvärt att arbetslösa får sysselsättning, men när man bara tittar på den aspekten och i övrigt är försedd med skygglappar, då kan det gå väldigt fel. Lessebo Träsk har bildats efter att man dämt upp sjön Läen och Lesseboån när den första pappersmaskinen installerades vid bruket i början av 1800-talet. På bägge sidor av ån och dammen blev det då väldigt sankt och en svårtillgänglig och vildvuxen träskmark med mestadels lövskog skapades. Området har sedan i stora delar påverkats väldigt lite av människor. Bland naturvärdena kan nämnas att bortåt 50 fågelarter samt över 175 olika kärlväxtarter observerats i området enligt en inventering som Naturskyddsföreningen gjorde när det var tal om att röja där (jag deltog själv i inventeringen). En mindre del blev också röjd men sen satte markägaren Lessebo Bruk stopp, efter att Naturskyddsförening framfört synpunkter på projektet.

De flesta tycker nog att det är ett skräpigt och fult område, men det är såna områden som oftast har de högsta naturvärdena och är mest bevarandevärda vad gäller våtmarksskogar. Så nu har Lessebo Träsk fått vara ifred till fördel för naturen ytterligare ett tag. Men säkert finns det en del som fortfarande tycker det skulle vara bra om det rakas rent och blir ett fint och städat, parkliknande område. Det tycker inte jag! Mångfalden i både växt- och djurliv är stor, och man hoppas att fler ska inse värdet i det så att Lessebo Träsk kan få vara kvar i så orört skick som möjligt även i framtiden.



Bilden på Missnebladen tog jag igår fredag. Blommorna hade inte kommit upp, så jag får ta mig dit igen om ett par veckor.  Men jag höll på att drunkna i träsket när jag tog bilden. Tog ett steg åt sidan för att få en annan vinkel och då försvann benet ner. Sen stod jag till midjan i gyttja och dy men lyckades hålla kameran ovan vesan och med den andra handen fick jag tag i en trädrot och kunde dra mig upp igen. En lätt skräckupplevelse innan man var uppe. Jag tror träsket ville ta mig igår, men jag ville annat.

       

     

  

Bilderna är alltså helt färska. Det är scannade gelatinsilverprintar i stl 27x27 cm som jag gjort i mörkrummet igår och idag.
Kamera: Lomo LC-A 120 + Fomapan 200 Creative/Ultra i Rodinal 1+50 (här Adox APH09).
Papper: Fomabrom Variant 111.
Miljöanpassad framkallare: Moersch EKO 4812.
Lätt tonade i selen 1+20.

Det tar inte så lång tid att få fram ett 10-tal kopior i mörkrummet, om man (som jag gjort här) bara gör en av varje och om man kan kopiera negativen i princip rakt av med enbart kontrastjustering. Har man bara allt bra organiserat och rutin och erfarenhet så funkar det fint med mörkrumsarbete. Jag ska fortsätta ta lite bilder i Lessebo Träsk den närmsta tiden. Har bara betat av 1/4 av området så där finns mer att hämta. Får bli ett projekt att pyssla med framöver.

Nils/


   

Postat 2015-05-30 22:23 | Läst 6401 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera
1 2 3 ... 9 Nästa