Emaks betraktelser 183/Kul med det digitala mörkrummet!

Ny försök att skapa egna uttryck. En av bilderna är redan visad, de andra två kom till idag som omväxling till annat redigeringsarbete under dagen. Lith-kopiering i mörkrummet är bland det mest intressanta jag provat på. Men att försöka få fram speciella uttryck genom efterarbete i ps verkar också ganska kul! Inte så svårt egentligen, för jag är helt grön i gebitet. Men kanske det viktigaste är att man har känsla för bilden, inte att man är ett tekniksnille? Tror det är samma som för det vanliga mörkrummet, där går jag helt på känsla och låter tekniken komma i andra hand. Ser bilden bra ut så är jag nöjd, oavsett om den uppfyller alla tekniska krav på tonomfång, djupsvärta etc eller ej. Alla bilder är individuella och känslan inför den är det viktiga, inte att den uppfyller vissa specifika tekniska krav.

                       

Emaks betraktelser 182/Provar mig fram i det digitala mörkrummet...

Håller för fullt på att slutredigera mina bilder från två halvdagars modellfotograferande med gestaltning av Blenda-sägnen och romanen om Singoalla. Men sticker emellan med att experimentera lite i photoshop. Kul att undersöka det digitala mörkrummet för en som annars mest vistats i det riktiga, traditionella. Men jag har inga fördomar och gillar att fota digitalt, har förresten gjort det i färg sedan 20o3, då jag hade min första utställning med digitalt fotade bilder från Bornholm. Nu kan jag fota direkt i svartvitt också med X-T2, samt få ganska filmlikt resultat. Har ingen fullversion av PS, men det verkar som man klarar sig ganska bra med ett gratis PS Elements som följer med när man köper t.ex en scanner.



Originalet till denna bilden var med i förra blog-posten. Nu har jag lagt in en bakgrund med struktur, samt en ton som liknar resultatet man kan få vid lith-kopiering på det ryska papperet Slavich Unibrom och andra ekvivalenta mörkrumspapper. Är ganska nöjd med bilden och att det gick så pass "lätt" att få till något i photoshop som man tycker ser ut mera som gammaldags ädelförfarande, typ fotogravyr eller annat åt det hållet. Men försöken går vidare och man lär sig efter hand.
//

EMAKS BETRAKTELSER 181/Sjön där jag bor.

Att gräva där man står, tror jag är ett bra råd även för fotografer. Undersöka och utforska den plats man står och lever på. Bilder av ens egna vardag och närhet brukar vara de som överlever i längden. Det är lätt att bli hemmablind och glömma bort vem man är och var man står, för allt som lockar i fjärran länder och miljöer. Själv bor jag 100 m från en av de vackraste sjöar man kan tänka sig. Jag behöver inte åka jorden runt för att hitta något att fotografera. Läen finns där, bara 100 m bort. Trots otaliga vandringar med kameran längs stränderna hittar man alltid något nytt att föreviga med den kamera som finns till hands. Just nu håller jag på att lära mig hur min X-T2 fungerar, och då blir det naturligt den som får tjäna som verktyg.

EMAKS BETRAKTELSER 180/Inget topless den här gången...

Märkligt vad det kan hända mycket när man visar en bild med ett par bara bröst. Ursäkta mitt tilltag, nästa gång lovar jag att först lägga in en mera anständig bild först (så att den visas i länken istället), så att "Fotosidan bloggar" inte riskerar stängas för gott på facebook. Nu blev det bara tre dagar som väl är, puh. Den här gången är det inget topless, utan bara en fiskare  (min vän Patrik) med sitt spö och sin mobil.

Tagen digitalt i svartvitt, inställning Acros plus gulfilter på 1600 ASA med X-T2. Blir ungefär som en analog mellanformatare  laddad med 100-400 ASA film i upplösning och skärpa. Men man får dra lite i spakarna för mellandagerkontrasten efteråt, för att det inte ska se för platt och tråkigt ut. Digitalt har annars en tendens att göra det, i jämförelse med analogt svartvitt. Men Fujifilms senaste kameror fixar till det rätt bra ändå som det verkar, och det är riktigt roligt att fota digitalt i svartvitt när det blir så pass bra direkt. Finemang också att man kan spara filen som raw samtidigt, om man nu vill det.

EMAKS BETRAKTELSER 177/Redigerar Blendor och Singoallor för fullt...

Håller på med slutredigering av bilder från den historiska gestaltningen av Värends Blenda och Singoalla. Här ett nytt smakprov från Inglingehög, där Blenda-bilderna togs. Kvinnorna i Värend, med Blenda i spetsen, idkade slughet när de besegrade den invaderande danska hären. Deras män var i Västergötland på annat krigsståg när danskarna slog till. Men Blenda skickade budkavle till alla kvinnor i Värend att de skulle samlas vid Blädinge och bjuda in danskarna till en stor fest. När de supit dom fulla tog de fram sina vapen och dräpte de danska krigarna. Efter detta fick kvinnorna i Värends-bygden lika arvsrätt som sina män. De fick dessutom rätten att vid sina bröllop, träda in i kyrkan iförd full stridsmundering, och till ljudet av Värendstrumman, den som av kristendomen annars förbjudits då den ansågs ha magiska krafter.


Jenny Österlund och och Berlinda Kotik Stridh, som Blenda och en annan av Värendskvinnorna med sina dödsbringande vapen.