EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 245/Tre modeller...
Vasen längst till höger är lätt att hitta idag på loppisar och auktioner eller webbsajter som säljer retroprylar. Modellen heter B894 och är troligen en av de som tillverkades i mest antal exemplar på Strömbergshyttans glasbruk, i olika storlekar och med olika underfångsfärger. De andra två är svårare att få tag på, den runda B937 och den höga B930. B930 är helt nyinskaffad, har faktiskt aldrig sett den förut över huvud taget annat än i kataloger. Den lanserades 1959-60 men redan 1962 var den borta från prislistorna. Troligen gjordes den i väldigt få exemplar. Den fanns bara i två storlekar, 31 och 36 cm, och den enda underfångsfärgen den gjordes i var denna gyllengula variant. B894 är från 1958, de andra två från 1959-60. Design Gunnar Nylund, och förmodligen ritade han dom senast 1956. Bilderna är som vanlig fotade i en ljusbox med opalt vitt plexiglas. Här med en belysningsenhet underifrån. Bakgrunden har lite varmare ton än i bilderna från förra blogposten. Det beror på att jag fotograferat dessa under dagsljus och med ett fönster på baksidan där en brunröd rullgardin rullats ned.
EMAKS BETRAKTELSER 244/En kväll ägnad åt glasfotografering.
Och glaset kommer som vanligt när det gäller mig, nästan bara från Strömbergshyttans glasbruk. De här pjäserna är från tidigt 1930-tal till tidigt 1940-tal och av Gerda Strömbergs formgivning. Hon var framgångsrik formgivare redan under sin tid på Eda glasbruk i Värmland, dit hon och hennes make Edward Strömberg flyttade från Orrefrors 1927. När Eda gick i konkurs 1933 övertog paret driften av det nyrenoverade Lindefors glasbruk i Småland och döpte om det till Strömbergshyttan. Till att börja med arrenderade man bruket innan sonen Erik Strömberg köpte det av dåvarande ägaren Axel Träff kring 1945. Gerda Strömberg är utan tvekan en av våra allra främsta glasformgivare och utvecklade redan under 1930-talet de rena och massiva former som blev Strömbergshyttans signum ända till brukets nedläggning 1979.
Modell B8, 1933. Olivgrön massa.
Modell B8, 1933. Gyllengul massa.
Modell B316, 1941. Gulgröntonad.
Modell P12 med ljusmanchett P13, sent 1930-tal. Klar kristall.
Modell B338, tidigt 1940-tal. Blåtonad kristall.
Modell B221, sent 1930-tal. Blåtonad kristall.
Okänt modellnummer, troligen sent 1930-tal. Blåtonad kristall.
//
EMAKS BETRAKTELSER 202/Bara ett glas...
Har inte fotat annat än glas sen sist, så denna betraktelse handlar också om glas. Lite annan belysningsplacering nu dock, vilket fick alla speglingar i glaset att försvinna. Strömbergshyttan och Gerda Strömbergs design här också. Troligen ett enstaka vin- eller apperitif-glas, har inte hittat modellen i någon servis ännu. Men ett otroligt välkomponerat glas och ett förstklassigt hantverk, om jag får tycka lite själv!
Fujifilm X-T2 + 1.2/56mm, Classic Chrome JPEG och lite justeringar i ps efteråt som vanligt. Belysning även här 2st Nicefoto Nflash 280A.
EMAKS BETRAKTELSER 201/Från mitt projekt "Strömbergshyttans glasbruk".
En del kanske känner till att jag är uppvuxen vid Strömbergshyttans glasbruk. Lades ner 1979 då krisen slog som hårdast mot den svenska glasnäringen. Idag är där istället en "lyx"-loppis som specialiserat sig på dansk 60-talsdesign. En stor del av min fritid de senaste åren har ägnats åt att forska i historien kring bruket, restaurering och digitalisering av bildmaterial samt fotografering av glas som tillverkats där. Har just nu lånat en liten samling glas av en vän, som jag håller på att fotografera av i min ljusbox. Visar några bilder från det arbetet. Har förut använt vanliga spotlights som belysning men provade nu mina nya portabla studioblixtar som även kan köras med kontinuerligt ljus.
Modellerna på bilderna är från de tidiga åren på 1930-talet. Bruket startades om 1933 och fick då namnet Strömbergshyttan efter Edward och Gerda Strömberg. Tidigare hade bruket drivits under namnet Lindefors mellan 1876 - ca 1920. Sedan låg det i träda några år varefter det gjordes en stor renovering och drevs med nya ägare (bl.a min farfar) 1929-31. 1933 kom sedan Strömbergs till Lindefors och satte igång driften igen, först som arrandatorer och från 1946 med sonen Erik Strömberg som ny ägare. Glasen på bilderna är alla av Gerda Strömbergs design. Hon började formge glas på Sandviks glasbruk, fortsatte lite i Orrefors men fick sitt stora genombrott på Eda glasbruk i Värmland 1927-33. Hon avslutade sin karriär i Strömbergshyttan i slutet av 1940-talet, och några av hennes tidiga modeller tillverkades faktiskt även efter 1979 på Orrefors, som drev bruket de sista åren 1976-79.
EMAKS BETRAKTELSER 200/ Ett mekaniskt mästerverk!
Firar min 200:de blogpost (efter nystarten) med en bild på Contax S2 - ett mekaniskt mästerverk i titan från Kyocera, som lanserades 1992 för att fira att det gått 60 år sedan Zeiss presenterade den första Contax-kameran 1932. Namnet S2 fick den efter den första spegelreflexkameran med inbyggt pentaprisma, Contax S från 1949. Denna modell var egentligen klar att lanseras redan före början av Andra Världskriget 1939, men Hitlers krigsplaner gjorde att all produktion och utveckling fick ställas om och Contax S lades åt sidan. Prototyperna som fanns försvann under kriget, fast teknikerna gjorde en ny modell som kunde presenteras 1949, när man börjat komma igång med civil produktion igen efter kriget.
Contax S2 tillverkades i Japan av Kyocera och byggkvalitén är fantastiskt fin. 1994 kom den i en version med centrumvägd mätning (den första har enbart spotmätning) då många efterfrågade detta. Snabbaste slutartid på S2 är 1/4000 sekund, vilket är ovanligt för en kamera som är batterioberoende med helmekanisk slutare. Blixtsynkronisering på 1/250. Jag har tagit en hel del bilder med den här kameran. Den lanserades med en 45mm/2,8 Tessar T* pancake lens, också i Titan. Jag har den första massproducerade versionen i svart som kom 10 år tidigare med större filtergänga, annars samma fina Tessar-formula.
Bilden på kameran tog jag idag, samtidigt som jag fotograferade glas i min ljusbox med X-T2 och FX 1.2/56mm. Classic Chrome JPEG förinställt, 200 ISO och brusreducering nedsatt till -2 (tycker jag förlorar detaljer med mera brusreducering). Använde mina två studioblixtar Nicefoto Nflash 280A (med kontinuerligt ljus inställt) som ljuskällor. Efterjusterad i PS Elements vad gäller ljus och kontrast (både globalt och lokalt) ja det går faktiskt att redigera en jpeg-fil också. På Contaxen sitter här en Vivitar 2.8/55mm macro, misstänker den har en äkta Voigtländer Heliar-formula. En konstruktion som säkert kan skrivas lika långa uppsatser om som Zeiss Tessar.
Edit: Har checkat detta nu och det verkar som om även denna macro Vivitar 55mm 2.8 har en Zeiss-formula, nämligen Biometar: http://www.abload.de/img/lens_scheme_hyv1j9p3.png