Emaks betraktelser 78/Sommarblog IIb - Bornholm i kvadrat...

Första rutorna scannade. Fint resultat som inte ser för perfekt "digitalt" ut. Precis som jag ofta vill ha bilder, lite kornigt och med struktur. En mellanformatskamera eller en digital här hade gett findetaljerade och fingraderade bilder, men småbilds 200 ISO-film och 24x24mm negativ (som det blir när man komponerar kvadratiskt med 135-film) är precis lagom. Detaljerna tar då inte överhanden utan formen/kompositionen framhävs mera. Kanske en smaksak? Tolv godkända bilder (och ett par till som inte scannats ännu) på de två först framkallade filmerna måste ses som ett bra facit. Fortsätter det så blir det mycket att välja på när de återstående tretton filmerna framkallats. Beror detta månne på att det är lättare att fota i kvadratformat? Och/eller att man är mera noggrann att komponera med ljusschaktsökare?

   
   
   
   
Bilderna är från Sandvig, Gudhjem, Rönne och Hammershus.

Måste säga att den gamla Colorflex-kameran är väldigt bra att hantera, och resultatet blir helt ok. Trots åldern på ca 55 år. Troligen en enskikts antireflexbehandling SC på Apotar-optiken, vilket många svartvitfotografer föredrar då skuggorna ofta inte blir så hårda utan mjukas upp (syns kanske inte så bra här då jag använt gulfilter och gett bilderna bra kontrast i datorn).  Att kameran ger ifrån sig ett ordentligt "klotsch" när spegeln fälls upp vid exponeringen, är också lite kul tycker jag. Påminner om gamla hederliga Hasselbladare.

Jag använde den inbyggda mätaren (hade dock en lös mätare med för att vara på säkra sidan). Ställde in det uppmätta EV-värdet på optiken och sedan var det bara att brassa på. Oavsett vilken tid/bländare man väljer så följer det andra tid- eller bländarvärdet med. Alltid rätt exponeringskombination alltså. Väldigt praktiskt och snabbarbetat, man kan helt koncentrera sig på att komponera bilden istället. Ändras ljusförhållandena (som när man går från ljus till skugga eller från utomhus till inomhus) får man givetvis göra en ny mätning och ställa in nytt EV-värde, men sen kan man sluta fundera och bara fota på. Jag gillar också att man kan se bilden i ljusschaktet, både med en lupp och med båda ögonen. När skärpan ställts med hjälp av luppen och snittbilden (samt även avståndsskalan på optiken) kan man se bilden ner i schaktet och komponera precis som med en Rolleiflex TLR eller en gammal Hasselblad med ljusschakt. Men jag exponerade en hel del även direkt med ögat i luppen, det ska tilläggas. Fungerar fint att komponera så också. Kvadratiskt motljusskydd fixade jag också, hade ett i plast som tillhör en mellanformats TLR Seagull, vilket passade utmärkt att sticka på efter att ha filat lite på insidan plastringen. Man får dock vrida det efter avståndsinställningen (om man vill ha effektiv avskärmning), då man focuserar på yttre optikringen och alltså även motsljusskyddet snurrar med.

Efter framkallning av filmerna återstår inscanning och redigering, sedan kopieringen i mörkrummet av utvalda bilder för en eventuell kommande utställning. Ska även försöka fixa till en blurb-bok om det blir tillräckligt många bra bilder för detta.