EMAKS BETRAKTELSER 729/Det enkla och kanske allmänt betraktat, menlösa...
Pointless photography. En vän myntade det uttrycket i lithprinting-gruppen på fb, om några av hans bilder. Jag tycker det stämmer bra med mycket av min egen fotografi också. Det enkla och inte speciellt uppseendeväckande, eller det inte så tårdrypande vackra (som en ganska ovan bildbetraktare troligen har svårt att se något i eller ta till sig), det är såna bilder jag letar efter och som intresserar mitt bildsinne. Det som går de flestas näsa förbi kanske, man kan uttrycka det? Bilden kan sedan presenteras på olika sätt, beroende på olika innehåll. Den här bilden fotograferade jag 2006 (eller möjligen 2007) och trappan finns här hemma på gångavstånd. Först tog jag den med en Diana plastkamera (samma som Denise Grünstein fotograferade sina berömda bilder av damer i badmössa med 1980). Bilden av trappan från Dianan visade jag i storlek 40x40cm på en utställning i Växjö, på legendariska Uffes Källare 2007. Kopierad på vanligt sätt i svartvitt. Strax efteråt skaffade jag Agfas Isoly I, som ju tillsammans med den tätt efterföljande modellen Isoly jr i bakelit och lättmetall, var förebilden till Diana-kameran. Och det är med denna enkla Isoly I med Achromatlins, som den här för dagen nykopierade bilden fotograferats.
Lith 31b - 2022
Silvergelatin lith print 19x19cm.
Min förkärlek för dessa enkla och jämförelsevis billiga kameror, blev stor då jag upptäckte vad de kunde användas till. Och jag har flera modeller inköpta på Tradera för mellan 50-200 kr styck. Fortfarande är de mina arbetsverktyg emellanåt, liksom både nyare och äldre dyrare kameror givetvis. Men de här enkla och ganska svårbemästrade kamerorna (pga få inställningsmöjligheter) har blivit lite speciella för mig. För att underlätta har jag två eller flera exemplar av några modeller, som jag kan ha film med olika känslighet i. Ävenså används ibland gul- och orangefilter för att kunna utöka exponeringsomfånget när ljusförhållandena varierar.
Det jag fotograferar med dom varierar och här var det en enkel trappa som fångade mitt intresse. Sparsmakat komponerad, det tycker jag ofta blir bra. I motsats till dessa översiktsbilder där allt och inget kommer fram. Bilden är lithkopierad och helt ny för dagen. Lith för att förstärka uttrycket med rå och grov svärta/struktur. Men även den jag gjorde först med Diana-kameran och kopierade i vanligt svartvitt på Fortes Fortezo, har väldigt grov och rå svärta. Dock inte så mycket som här. Papperet som användes, det ryska Slavich Unibrom 160BP, är nog mitt favoritpapper när det gäller lithkopiering. Just pga att det kan ge så fin råhet och kontrast, utan att något för den skull fräter ut i de ljusa partierna. Det reglerar man med belysningstiden i papperet. Svärtans djup styr man med framkallningstiden, och det gäller att dra upp bilden ur framkallaren och stoppa, innan det gror igen för mycket.
//
Jag tror några ser mycket eller ringa. Vem har inte går ner för en källare trappa i ungdomen? Där nere fanns både spänning och det egna gömmet.
Din komposition är enkel men stringent. Det taggiga och raka samverkar.
Enkelhet är känslan.
Ha det väl
Bob
När jag tittar på bilden tänker jag på vår trappa hemma i Berlin som från gården gick ned i källaren, där jag så ofta fick hämta kolbriketter i två spannar för vår kakelugn på 50-talet. Jag tyckte alltid att det var kusligt att gå ned i den mörka källaren och Din bild förmedlar den känslan. Mvh Wolfgang
Själv får jag inga associationer till trappor jag har gått i eller så, men jag tycker om den välavvägda kompositionen och den för ögat intressanta strukturen. Bilden väcker alltså mitt intresse. Något sådant som "pointless photography" tror jag inte finns.
Sedan tycker jag att du uttrycker dig väl provokativt ibland. I motsats till din egen fotografi ställer du "det tårdrypande vackra". Jag tror att många här på FS gillar att fotografera vackra motiv - utan att för den skull plåta "gråtande barn".
Det meningslösa jag skriver, appellerar mera till det folk i allmänhet (som inte varken pysslar med bildmakeri eller tittar på bilder/går på utställningar och försöker förkovra sig brett och förutsättningslöst inom fotografi eller andra bildgenrer) ofta reagerar inför. Både när jag fotograferar något i deras ögon fullkomligt obegripligt, och när de ser mina bilder och då inte verkar förstå. Så du har alldeles rätt i att jag själv inte ser det som pointless, utan tvärtom. Jag försöker gör det i mångas ögon meningslösa, till något meningsfullt. Vad andra intresserar sig för eller gillar, har jag inga synpunkter på. Det är upp till dom själva. Jag talar bara om hur jag ser på mitt egna fotograferande och om andra inte gillar det eller tycker det är provokativt, så är det heller inget jag bryr mig särskilt om. Det är upp till dom att tycka vad dom vill, så länge de inte tycker det är något som ska förbjudas. Att fotografi betyder så olika saker för olika personer med olika erfarenheter, kunskaper och liknande, det är ju ganska självklart. Bara att gå vidare och lämna det därhän, om man inte gillar det andra gör.
Du är en duktig fotograf, och mycket framstående i mörkrummet. Tydligen väl medveten om detta, uttrycker du dig ibland väl elitistiskt. Det fyller mig med motsägelselusta - och då säger jag emot.
I en sak har du rätt - fortsatt meningsutbyte är fullständigt meningslöst. Jag skall naturligtvis lära mig av mina misstag.
/Gunnar S
Hälsningar, Bjarne
1) Att räcket hade synts hela vägen ner
2) Att du inte hade varit så nedlåtande mot dem du inte tror ser vad du ser. De som du säger är ovana bildbetraktare som gillar det tårdrypande vackra. Det är allt litt elakt :) och om inte det så nedlåtande och för mig gör det att din text tar bort en bit av skönheten i bilden. Det är klart att ju mer du håller på med bild desto mer ser man av sin omgivning, det är ju naturligt. Fast den här typen av bilder ser du faktiskt i många inredar-reportage, den signalerar då klass och stilkänsla .
Men igen din bild är läcker!!