EMAKS BETRAKTELSER 713/Experimenten fortsätter
Det började med Professor Schulze i Nürnberg 1727 (som jag skrev om i förra bloggposten). Fotografiska experiment som ledde till upptäckten om silvernitratlösningens ljuskänslighet, och dess sätt att frambringa bilder. Då av rent UV-ljus från solen, vilket bildade avtryck på papperet efter silverlösningen och det han målat eller lagt på papperet. Idag kallar man detta "lumen prints" och det är många som gör bilder med den tekniken fortfarande. T.exWolfgang Moersch i Tyskland, han som även driver fotokemisk utveckling med framkallare, lithframkallare, tonare och annat, och även tagit fram miljövänligare alternativ, baserade på citronsyra. Jag har även gjort några lumen prints. Det roliga med dom är att man kan scanna av dom precis som dom blir, före fixeringen och utan att nytt UV-ljus utifrån förändrar bilden/tar bort den. Så som bilderna troligen också blev för professor Schulze, innan de försvann för att han då inte hade kunskapen att fixera dom. Färgtonerna blir nämligen förändrade när man fixerar bilden så att den blir beständig. Och de som är från början kan många gånger vara mera intressanta än det som kommer efter fixeringen. Jag vet att många gör så och sedan skriver ut bilderna från den digitala filen istället för att använda den fixerade och kanske inte lika intressanta?
Chemigram är en annan form av fotografi. Bilden växer fram på det fullt belysta fotopapperet genom kemin och de olika resistenter man applicerat på papperet. Variationsmöjligheterna är oändliga och lär man sig styra detta är det riktigt roligt. Här fick jag fram marmorerat mönster tillsammans med formationer av annat slag. Experimenterandet lär fortsätta.

//

Jag har inte sett något liknande tidigare inom fotografi.
De skarpa områdena gav genast en känsla av en skrovlig del på en björk.
Ha det gott
Bob
Jag har ju sett en del chemigram från andra själv, men som du säger har jag inte sett något typ detta.
Ja man hittar sina vägar för uttryck, och här är väl möjligheten att styra själv begränsad. Fast med lite handlag, typ en skicklig glasblåsarmästares, ska man nog kunna forma figurerna mera kontrollerat till något man bestämt.
Mvh Wolfgang
Visa gärna några, vore intressant att se 🙂
Ja, om jag hittar dem. Ska fråga även fotokompis som initierade övningen. Han hade en utställning med sina och fick sålt en del! Mvh Wolfgang
Låter kul :-) Blir väl nån form av färgkemigram då, eftersom framkallaren är inbakad i filmen och så fort den blir dformerad börjar det framkalla?
Ja, så är det! Vi gjorde även en annan övning. Vi fotograferade polaroidfilmen riktigt med kameran och la bilden i kokande vatten. Därefter lyfte vi av emulsionen försiktigt med 2 penslar och la den på ett akvarellpapper och med penslarna slätade vi ut den. Bilden blev ändå deformerad vilket gav ett spännande uttryck.
Mvh Wolfgang
Jo det är rätt vanligt, har sett många som gör så idag också, sk emulsionslyft/transfer :-)