EMAKS BETRAKTELSER 475/Stenbild från ett negativ fotograferat i början av 1990-talet.

Gjordes först med min speciella rasterteknik, där jag använde ett papper typ smörpapper, fast mycket mera finstrukturerat, i sandwich med negativet vid kopieringen i mörkrummet. Det gav en bild med grövre struktur och lite grafisk karaktär. Fungerade bäst om negativen hade ungefär samma täthet som papperet och inte var för hårda eller hade för detaljerade skuggor. Jag underframkallade därför (och ibland även underexponerade lite) dessa negativ medvetet för att sedan kopieras ihop med rasterpapperet på extrahårt bromsilverpapper. Det enda papper det fungerade vettigt med var Fotokemikas Bromal av hårdaste gradation. Men sen försvann det papperet och då slutade jag göra de här sandwichbilderna. Men med lithframkallning går det utmärkt att använda även tunnare negativ med lägre densitét. Kanske ska prova den här bilden på ett papper som inte ger så mycket färgton istället? Här var det Fortes gamla Porturex Rapid igen. Får se om jag provar ny bild på något annat papper imorgon?


Lith 82b - 2020.
En av två från dagens mörkrumssession. Där det också blev en vanlig svartvit på min fru, naken och höggravid augusti 1986.

För övrigt så såg jag på fejan att två förstoringsapparater, en Durst 800 och en 1000 som tar 4x5" neg, gick för 2400 resp 4400kr på Tradera nyss. Någon menade att det nu verkar ha blivit ett trendbrott och att fler gör sina bilder färdiga på papper i mörkrummet också. Att det därmed blivit större efterfrågan på lite bättre grejor typ dessa. För såna här apparater fick man ju till skänks om man hämtade dom för något 10-tal år sen. Någon annan menade också att folk som börjat fota analogt,  fått upp ögonen för att man kan göra mer med negativen än bara scanna dom å lägga ut på Instagram och andra websajter. Nu är jag inte så  säker på att det ligger till så, men man kan ju alltid hoppas :-)
//