Emaks betraktelser 33/Mera från bygdens son - En kommun i fritt fall...

Lessebo är en by på dekis. Ja hela kommunen är faktiskt i fritt fall kan man säga. Samma bygd som Sylvester Schlegel kommer från, och som han också sjöng om i helgens deltävling av melodifestivalen i Malmö. Bygdens son, ja vad ska man säga?

Först var det glasindustrin, där Orrefors-Kosta/Boda dragit ner personalstyrkan kraftigt och lagt ner bruken i Orrefors och Åfors under de senaste två åren. Nu återstår endast en produktionsenhet i den en gång så stora koncernen, den i Kosta där bara ca 30 personer arbetar kvar på den varma delen (hyttan). Så sent som på 1970- och 80-talen jobbade väl kring 100-150 personer enbart i hyttan, och säkert ytterligare 150 anställda i sliperi/måleri/gravering/packning. Som mest tror jag att 400-450 personer jobbade enbart på Kosta glasbruk när det begav sig. Och då fanns det också många fler bruk i drift.



Men det är inte enbart glasindustrin som är i kris. Lessebos massa- och pappersbruk har i dagarna minskat personalstyrkan från 180 till enbart 100 anställda. Detta efter ytterligare en konkurs i december 2013. Konkursen i december 2012, då Vida-koncernen ägde bruket, slutade med att de nytillträdda ägarna drog ner personlastyrkan från ca 250 till 180. Innan dess tror jag det var kring 300 som arbetade på Lessebo bruk under Klippans ägo. Så antalet anställda har väl minskat med nästan 200 personer under de senaste 6-7 åren. Detta är fullständig katastrof för en liten kommun som Lessebo med knappt 9000 invånare, och lägger man nerdragningarna inom glasindustrin på detta kan man undra hur framtiden ska te sig för denna bygd? Att det inte är så muntert här just nu är därför förståeligt. Bilderna kanske också visar lite av den smått tragiska stämning som lagt sig som ett lock över Lessebo samhälle och hela kommunen.


Pappers-och massafabriken.

Vid Lessebo bruk har det tillverkats papper sedan 1693. Det lilla handpappersbruket finns fortfarande kvar, sedan ett år tillbaka i egen regi med en ägare som satsar på att utveckla verksamheten. Och det verkar, i motsats till den maskinella massa- och papperstillverkningen, gå relativt bra. Handpappersbruket  i Lessebo måste vara något unikt, kanske världsunikt? Här har gjorts papper kontinuerligt i 321 år (!) med samma manuella metoder och verktyg. Ett kulturarv som borde vara av riksintresse, men frågan är om man ser det så från centralt håll i landets huvudstad?


Handpappersbruket. Här har det tillverkats papper med samma verktyg och metoder, kontinuerligt sedan 1693! Ett unikum som troligen väl skulle kvalificera sig som världsarv.

Lika unik är den svenska manuella glasindustrin i sydöstra Sverige (det sk. glasriket). Här har man i större skala tillverkat hushålls- och konstglas sedan 1742 då Kosta glasbruk anlades, även detta med i princip samma metoder och verktyg som användes från början. Men intresset från rikets styrande för detta kulturarv har varit otroligt svalt. Inte mycket pengar har kommit glasindustrin till del efter Nils G Åslings stödmiljoner på 1970-talet, då storkapitalisterna med bl.a Vallenberg-koncernen i spetsen tog över de krisdrabbade glasbruken, enkom för att få dessa miljoner av staten (som jag bedömer det). Här villkorades nämligen bara att driva de ingående bruken i tre år. Flera Kosta- och Orreforsägda mindre bruk i regionen lades sedan ner helt, efter att man drivit dom den tid staten krävde för att dela ut miljonbidragen. Pengarna som delades ut då gick rakt ner i storfinansens fickor, och människor här nere fick inga nya jobb. Tvärtom fick de betala med arbetslöshet och avfolkningen av bygden tog fart. Storkapitalet hade inget intresse av att driva bruken vidare som förr. Då var det flera lokala glaspatroner som ägde och drev verksamheten, ofta med nollresultat eller t.om med förlust vissa år. Men sammantaget gjorde man sig en liten vinst ändå. Och det var tillräckligt, för här var det kärleken till glaset och hantverket som var drivkraften, inte suktandet efter storvinster.


Bruksgatan.

Men visst finns det kvar en del företag här ändå. Det som varit grundstommen för kommunens näringsliv sedan urminnes tider håller dock på att raseras. Och jag vill inte tänka på vad som ska hända om Lessebo bruk tvingas stänga helt. Jag tror att det kommer dra med sig en del andra verksamheter i fallet också. Ungdomsarbetslösheten i kommunen är den högsta i länet och vi tillhör de mest skuldsatta i landet. De yngre flyr till regioner där det finns jobb...


Stationsgatan. I detta hus bottenvåning fanns förr bibliotek, bank, polis, kemikalieaffär och matservering. Idag inhyses kommunens fjärrvärmebolag samt bostadstiftelsen där. Båda förlustverksamheter för kommunen, som kostat skattebetalarna stora pengar de senaste åren.


Stationsgatan. I den mittersta stora  lokalen fanns till för något år sedan en pappershandel med presentaffär. Idag är dom lokalerna lediga.

En del hyreslängor har redan rivits. Några som hotats med rivning har dock köpts av ett företag som ska renovera upp dom och sedan hyra ut till studenter i Växjö och Kalmar, där bristen på studentbostäder är stor. Man lockar med subventionerade buss- och tågresor och i Nybro har konceptet fungerat bra. Vi får hoppas det går lika bra i Lessebo.


Stationsgatan 24. Här bodde jag och min fru Margreth mellan 1979 - 82, Margreth sedan 1977. Huset ovanför har rivits. Även 24:an skulle rivas men räddades av samhällsinnevånare som protesterade. Det har stått tomt många år men nu har en privat intressent köpt det för att renovera upp och hyra ut till studenter.

Annars har vi ju vårt eget miljonprogramsbygge även i Lessebo. Detta i form av kvarteret Hackan. Idag med en blandad befolkning av infödingar, flyktingar och gruppboende med särskilda behov. Lessebo tar emot mycket flyktingar. Ett av husen i Hackan hyr Migrationsverket enkom för ensamkommande flyktingbarn. Och i Kosta finns en förläggning utanför samhället vid Visjön, där fn 130 flyktingar hyses av Migrationsverket.


Kvarteret Hackan, Rasthagsvägen. I detta huset bodde vi under 1983.


Hackan.


Hackan, mot Odengatan.


Hackan.

Och så har vi vårt stolta Folkets Hus i Lessebo. Fram till 1980-talet sjudade här av aktivitéter i form av studiecirklar, bio, diskotek, teaterföreställningar, fritidsgårdsverksamhet mm. Men för några år sedan gick föreningen i konkurs och huset är numera privatägt. En bioförening fortsatte men fick läggas ner i höstas då det inte längre kom något folk på föreställningarna. Kommunens huvudbibliotek är dock inhyrt i lokalerna och även pensionärsdanser hålls här. På övervåningen brukar också muslimska flyktingar hålla sina fredagsböner. Pensionärerna är väl förresten de enda som håller föreningarna vid liv i komunen numera. Hur det ska gå när 40-talisterna inte orkar längre kan man lätt räkna ut...


Lessebo Folkets Hus.

Även naturlandskapet vid sjön Läen kan vid denna årstiden te sig lite dystert och grått. Så jag avslutar med några bilder från strandpromenaden längs sjön.


Sjön Läen vid Strandpromenaden.


Läen vid luckorna.


Läen med Lillö.

Inte för att jag vill vara elak, men jag tror att ni som bor i expandernade stadsregioner inte alltid känner till hur det ser ut utanför stadsgränserna i Konungariket Sverige. På många ställen är det kris i ordets rätta bemärkelse, och jag tror att en del sk "landsbygdspartiers" tillbakagång och andra lite mera nationalistiska partiers framgångar, delvis kan förklaras med denna allt större differentiering mellan stad och land. Men vi får ändå hoppas att allt ordnar sig till slut. På något sätt brukat det ändå  det...

2014-02-03 05:41   N Thomas Meldert

Det är väl bara Skultuna som är snäppet värre, historiskt sett. Det finns fortfarande mycket att K-märka i Sverige.

2014-02-03 07:01   Benganbus

Jag tror att "samhället" eller regering måste ta tag i rodret och styra samhället mera! Om nu hela Sverige skall leva någorlunda! Nu känns det som man släpper allt vind för våg och låter den sk "fria marknaden" plocka russinen ur kakan, och dom skiter ju i resten, självkklart! Ursäkta ordvalet!
Men om inte regering och riksdag kan och vill styra ett samhälle, vad skall man med regering och riksdag till? ursäkta igen!
Jag tror och tycker att en slags Ronin Hood skatt borde införas från sk "tillväxtregioner" så att i stort hela Sverige kunde hjälpligt leva!
Och mycket handlar om väl fungerande kommunikationer, både för företag och människor!

Fina och talande bilder Nils!

/bengan

froderberg 2014-02-03 11:02

Robin Hood-skatt finns redan. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kommunala_utj%C3%A4mningssystemet

Svårt att bestämma över var folk ska bo i ett fritt land. Så hur gör man det mer attraktivt att bo på mindre orter? Jag tror det krävs ett helt program av olika åtgårder, från att uppmuntra och underlätta småföretagande till att förbättra samhällsservicen.

Det finns faktiskt en del goda exempel att lära av. Jag tänker exempelvis på Söderhamn där Ericsson och Flygvapnet la ner. Nu finns det en livskraftig företagarby i de gamla flyglokalerna.

Benganbus 2014-02-03 12:16

Magnus! De ska var litet mer fart på Robin Hood tycker jag! ;)
Och ett fritt land... OK, när jobben bara finns i storstäderna...
Och man satsar i stort bara på kommunikationer mellan storstäderna och i storstäderna, såklart! Ny tunnelbana! :)
De blir svårt då liksom att kämpa emot..
Jag tror på fri företagsanhet,
men inte på att den fria företagsamheten skall sätta ramarna och styra samhället! :)
/B

2014-02-03 11:37   Johan Pihl

Sköna vinterbilder från vardagliga miljöer, Nils!

2014-02-03 12:43   Jon Anders Klockar

Bra text och bildreportage om en ledsam utveckling.
Hälsningar
Jon Anders

2014-02-03 14:17   Bob Bovin

Hej,
Det gläder mig att handpappersbruket fortlever. Papper är en grundpelare i en demokrati.
Din dystra bild eller bilder stämmer väl för många bruksorter i vårt land. Ett av av de bärande problemen är att allting skall löna sig idag, även funktioner som egentligen inte kan löna sig eller skall löna sig.
Med vänliga hälsningar
Bob

2014-02-03 14:31   alf109

Det är trist att så många mindre orter fått ta så mycket stryk i "den nya sköna världen", ett stort problem är att i stort sett all tillverkningsindustri flyttat/flyttar till låglöneländer. Alltså tillämpas lönedumpning som konkurrensverktyg eftersom vi frånsagt oss möjligheten att styra över denna avart av marknadsekonomin.

Men problemet börjar sprida sig även till större orter, varför anställa en högutbildad Svensk när man får fem eller till och med tio med likvärdiga kvalifikationer för samma pris i till exempel Indien?

-affe

2014-02-03 17:47   Nils Bergqvist

Jag tackar för alla kommentrer och funderingar. Vill inte värdera det ena eller det andra utan det får stå okommenterat från min sida. Kul att det väcker intresse! Det är inga lätta frågor det här och när det mesta går bakåt är det svårt att bryta trenden, man känner sig maktlös. Men hade jag resurser i paritét med Ingvar Kamprad vet jag vad jag skulle göra.Jag har många idéer på projekt som skulle kunna bidra till att vända utvecklingen lite grand i alla fall. Synd att Ingvar föddes utanför Älmhult och inte utanför Lessebo. Han hjälper ju numera sin hemby Agunnaryd med ekonomiskt stöd för olika projekt. Fast i Kosta har ett helt nytt handelscentrum med butiker växt upp efter Torsten Janssons övertagande av Orrefors-Kosta/Boda, vilket gett en del nya jobb. Så helt mörkt är det ju inte. Han ska nu också öppna ett lågprishotell, efter succén med det lyxigare glashotellet.