Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 226/Själens sensor.

"När man blir ett med varje del av rummet, alla energier och känslor som svävar omring, då är man först och främst... man är en mycket tyst zon och man själv är... man förvandlas till en sensor. Man blir en del av helheten, och när själens sensor pejlar in och harmoniserar med platsens känsla och energi. När känslan av enhet infinner sig börjar även naturen göra konster för en. Då är man inte längre ett avskilt väsen. Och då uppstår ett ögonblick av intensitét, av magi."
Raghu Rai/

Kan det sägas bättre?





När man fotogaferar, att försöka komma i den stämningen, det tror jag är det viktigaste. Då spelar det ingen roll om du fotar med en mobil, en Hasselblad H4D eller en gammal Agfa Silette. Då spelar det ingen roll om du redigerar en råfil, en JPEG eller framkallar din film och står i mörkummet och printar efteråt, om du använder Lightroom eller Capture one, silver effex (eller vad allt nu heter). Du kommer ändå ingenstans på vägen om inte den känslan infinner sig och om du inte lyckas fånga den med din kamera.

Jag gör själv inget anspråk på att ha lyckas med den konsten, men försöker ändå sträva åt det hållet i mitt privata bildskapande.  Raghu Rai satte ord på mina egna tankar, för jag vet att de bilder jag är mest nöjd med själv (kanske andra tycker annorlunda) har kommit till i dessa magiska stunder, när man befunnit sig på en plats där det vid en första anblick inte verkar vara något att ta bilder på, men då det efter en stund uppstått ett slags vakum där bilderna plötsligt söker sig till en av sig själva. Den magin är härlig att uppleva, även om man sedan kanske inte når fram till målet, så har man ändå lyckats komma en bit på vägen...

Inlagt 2018-02-03 14:30 | Läst 1678 ggr. | Permalink
Vackert skrivet Nils! Jag kan bara hålla med. Bild nummer i är min favorit.

Fina bilder !
Hälsar
Eva
Svar från Nils Bergqvist 2018-02-03 21:39
Roligt att höra!
Jo det är djupsinnigt, men visst känns det igen, stunderna av lycka när man tycker man behärskar tekniken och lyckas få det som man tänkt, minns det speciellt när jag höll på med storformat och studerade zonsystemet, läste Ansel Adams och skaffade en Pentax Spotmeter och lärde mig äntligen att bemästra exponering o framkallning, otroligt inspirerande var det. Fina bilder du visar! LO
Svar från Nils Bergqvist 2018-02-03 21:49
Tror att en som aldrig stannar till ordentligt, utan bara rusar vidare i tron att hitta något "bättre" aldrig kommer till dom där magiska stunderna. Med storformat är det givetvis lättare att inte stressa iväg för snabbt, där kommer man nog in i stämningen automatiskt, då det tar så pass mycket längre tid att rigga kameran, mäta ljuset mm. Men jag har lärt mig att det inte är lönt (oavsett vilken kamera jag använder) att rusa för snabbt. Att ta snabbt däremot, kan vara nödvändigt ibland. Som man brukade säga förr, bilden kommer till en som en snigel, men försvinner som en blixt. fast de jag visar här försvinner ju inte så snabbt ändå. Ha det fint!
Också jag njöt intensivt av den timme filmen tog och jag gladde mig också åt hans funderingar att utan separation vara ett med helheten och se hela tillvaron som ett oändligt mirakel där allt är värt att avbilda!/ Björn T
PS Två mycket fina bilder!/ Björn T
Svar från Nils Bergqvist 2018-02-03 21:52
Jo filmen var otroligt bra. Håller med dig helt, Vi har nog mycket att lära av Rai, inte bara sett ur fotografisk synvinkel. Tackar för komplimangen!
Intressant betraktelse.
»Tror att en som aldrig stannar till ordentligt, utan bara rusar vidare i tron att hitta något "bättre" aldrig kommer till dom där magiska stunderna.«

Här tror jag du har hittat fram till något viktigt. Att lära sig sin utrustning så väl att den »försvinner« under fotograferingen tror jag är en förutsättning för att du ska nå fram till den där samhörigheten som han talar om.
Svar från Nils Bergqvist 2018-02-04 13:11
Ja det var väl det Strömholm talade om också, att tekniken ska sitta i ryggmärgen, att det ska fungera automatiskt, utan att behöva tänka på det! Då har man bättre förutsättningar för att den här magin ska uppträda.