- Joakim K E Johansson -

Hur ser en tillräckligt bra print ut?

Hur bra måste en print vara för att duga egentligen? Det har jag funderat på ett par kvällar nu när jag har suttit och skrivit ut mina utställningsbilder. Är de tillräckligt bra för att visa upp? 

Jo, jag tycker tveklöst det. Själv har jag nämligen anammat filosofin att jag nöjer mig med ”tillräckligt bra” printar. En ståndpunkt som jag vet kan reta gallfeber på vissa vilket jag har märkt när jag har nämnt det i några diskussioner på nätet. Så får man helt enkelt inte tänka. 

Vad menar jag då med ”tillräckligt bra”? Till att börja med menar jag inte att man ska nöja sig med något som är dåligt eller mediokert. Nej, det handlar istället om att ha en realistisk syn på saken och sedan göra det allra bästa utifrån sina egna förutsättningar. 

Om jag tar mitt nuvarande projekt som exempel så borde jag ha gjort riktiga mörkrumskopior för att få bästa kvalitet. Men eftersom jag av flera skäl inte har den möjligheten blev alternativet att skanna in negativen och sedan skriva ut bilderna. Det blir inte lika bra, men det blir som sagt tillräckligt bra. 

Visst, det är såklart en kompromiss. Men antingen nöjer jag mig med det jag får fram med mina ändå hyggligt bra prylar - eller också kan jag lika gärna kasta in handduken och lägga ner hela skiten. För mig är valet enkelt, jag gör det jag kan och har möjligheter till. 

Något annat som jag också tänker på är vilka det är som främst kommer att titta på mina bilder. I det här fallet ska de hänga på ett kafé där de flesta är helt vanliga fikagäster. Jag är övertygad om att en majoritet av dessa aldrig skulle kunna se skillnad på en mörkrumskopia och en utskrift. 

Så varför spränga sig för något som bara en ytterst liten minoritet tänker på? Det känns totalt onödigt i min värld. Återigen handlar det om att vara realist. Fast den dagen jag ska ställa ut på Fotografiska i Stockholm, då kommer jag såklart att sikta högre. 

Annars gick det förvånansvärt bra att skriva ut den här gången. Jag hade ju lite onda aningar i förväg eftersom det kan strula till sig något helt kopiöst. Det blev visserligen några sumpade printar inledningsvis, men sedan flöt det på. 

Att rama in är också lite meckigt och när man kör med Ikeas ramar får man både dammsuga, rengöra och putsa innan ramarna går att använda. De är sjukt skitiga. Men precis som när det gäller mina printar så är de tillräckligt bra. 


Att skriva ut och rama in 12 bilder tog mig två helkvällar, det var helt okej.


Jag signerade också varje bild på baksidan. Man vet ju aldrig, kanske blir någon såld eller bortskänkt. Då kan det vara trevligt med en kråka som talar om vem fotografen är. 

Inlagt 2012-04-21 12:17 | Läst 7709 ggr. | Permalink
Håller med dig i ditt resonemang, Joakim. Att hålla på att eftersträva perfekta printar känns overkill. Man når ändå aldrig fram till den bästa kopian. Så varför inte lägga tiden och arbetet på annat istället, få saker gjort. Vilket du har fått. Kul att blir en utställning i din hemstad (?) där bilderna är tagna. Albumet "Människorna i min stad" är helt fantastiskt, lade till det under bevakning, så att jag kan återkomma, och se bilderna fler gånger. Men visst, det vore kul att se bilderna "live" också ;)
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-21 13:01
Tack Johan - verkligen kul att du tycker det :-)

Du får komma hit på besök, det är ju inte så långt. Jag bjuder på fika :-)

Annars får jag väl ställa ut bilderna på något kafé i Helsingborg framöver ;-)
Hej Joakim,
Realistisk nivå på ditt resonemang.
Så blir det också verkligen gjort till sist.
Många caféer i Helsingborg med gott om plats.
Eller rent av i Helsingör på andra sidan sundet.
Början på din internationella karriär :-)
Helghälsningar
Ronny Persson Helsingborg
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-22 11:40
Tack Ronny :-)

Ja, vem vet. När den större utställningen är klar inom något år kanske den kan cirkulera runt. Jag tänker i alla fall undersöka saken :-)
Jag har aldrig nått perfekt resultatet.. Det kostar massor om det ska vara riktigt riktigt bra. Mycket att tänka på, material, glas, val av tavlor, val av papperout, papper som håller, färger som håller, m.fl..
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-22 11:40
Visst är det så Mikael. Tack för kommentaren :-)
Jag har gett upp att försöka skriva ut mina bilder själv. För mig är det enklare, blir bättre resultat och billigare att skicka bilderna till Crimson för utskrift :)
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-22 11:42
Det går inte att komma ifrån att Crimson är helt suveräna. Jag brukar själv beställa bilder därifrån. Men den här gången ville jag ändå se resultatet direkt och det gick tack och lov bra :-)
Man ska inte lyssna för mycket på andra. Ta in synpunkter och fundera på dem är ok sen gör man som man vill i alla fall. Det man slutligen gör är ändå i någon grad influerat av de synpunkter man fått.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-22 11:42
Ligger mycket i det du skriver Thomas :-)
Det beror också lite på fotograf och bilder tycker jag. det finns ju dem där det analoga hantverket i mörkrummet är en ganska viktig del av bildskapandet, och ingen kan nog förneka att en mörkrumskopia ofta handlar mer om konsthantverk än en digital print även om den sistnämnda givetvis också kräver en massa kunskap och erfarenhet för att bli (onödigt) bra. Sedan finns ju fortfarande en handfull personer som håller liv i gamla ädelprocesser vilket är ett genuint konsthantverk i sig där själva hantverket kan vara en stor del av storheten i bilden. Även fast det går att imitera även detta ganska väl i digital teknik.

Det jag tycker är lite konstigt är konservatismen man ofta(st) ser när det gäller digitala printar, de flesta väljer ett papper och metoder för att så långt som möjligt efterlikna en analog print. Jag tycker att ganska få utnyttjar de nya möjligheterna med digitala utskrifter som till exempel att skriva ut med bra teckning och riktigt djup svärta även på matta och strukturerade material. Alltså sådant som man tidigare var tvungen att gå vägen över fotogravyrer för att uppnå.

Slutligen uppfattar jag en mörkrumsprint framställd med traditionella metoder mer som ett original i sin egen rätt, om det inte bara handlar om att kopiera negativet precis som det är kommer ju två olika printar aldrig att bli exakt likadana.

Nu börjar ju även tekniken med att skriva ut negativ att bli populär och då kan man ju jobba färdigt bilden i datorn för att sedan skriva ut ett negativ som i sin tur kan använda som ett "tryckoriginal" för kontakkopiering och därmed öppnar upp för större serier även på silvergelatinpapper där kopiorna dessutom kommer att bli likadana om man använder samma papper. Eftersom bilder framställda med denna teknik inte går att skilja från traditionella mörkrumsprintar undrar jag hur detta på sikt kommer att påverka priset på silvergelatinprintar? Möjligheten finns ju att man efter det jag förvärvat någon mörkrumsprint för mina surt förvärvade sparpengar flödar marknaden med flera lika dana?

-affe
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-22 11:46
Intressanta tankar Alf - och jag håller med. Varför ska en utskrift se se likadan ut som en mörkrumskopia. Istället borde man jobba utifrån mediets egna förutsättningar - precis som du skriver.

Det där med att printa ut negativ har jag läst en del om. Det är väldigt intressant och jag funderar på att testa hur det funkar.

I så fall borde man kunna klara sig utan förstoringsapparat eftersom det handlar om kontaktkopior.. Någon slags jämn belysning bör ju räcka.
Jag funderar i samma banor som dig inför min sommarutställning. Det tar för mycket tid och arbete att kopiera 30 utställningsbilder i mörkrummet på ett sätt så man blir nöjd på bara ett par månader (jag har inte den tiden just nu). Jag tror istället jag nöjer mig med att göra landskaps/miljöbilderna i mörkrummet (något 10-tal blir det nog) och skickar sedan de mera dokumentära bilderna på människor till Crimson för utprintning (det blir lamda på Ilfords svartvita silverfotopaspper). Hade jag haft en skrivare själv skulle jag givetvis försökt skriva ut dom på egen hand.

Många gånger kan det blir bättre sting i lokala bilddelar när man redigerar de scannade negativen i datorn. Även skuggor kan få bättre teckning när man rdigerar digitalt och printar/skriver ut. Det är ganska lätt att ändra kontrasten lokalt i ps, i mörkrummet är det mera komplicerat och svårt att göra samma sak. Annars har ju mörkrumskopian generellt sett en bättre känsla som jag upplever det. Men är den som skriver ut/printar bilden skicklig kan det bli lika bra resultat.
Nils Bergqvist 2012-04-22 01:46
Har precis varit i mörkrummet och provkopierat en bild jag ska ha med på utställningen. Den blev så pass bra och med mustigt svagt varm svärta, att jag tror jag tar tillbaka det jag skrev ovan om att låta Crimson printa ut de flesta av bilderna. Jag får helt enkelt ta mig tiden som krävs att stå i mörkrummet och kopiera upp alla bilderna själv tror jag. Arbete och slit blir det, men man får en helt annan känsla i mörkrumskopian än i den digitaliserade bildfilen.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-22 11:51
I ärlighetens namn har jag aldrig lyckats få fram utskrifter som är lika bra som mina mörkrumskopior. Så har man utrustningen, tiden, orken och kunnandet är det väl bara att köra på med det analoga.

Men visst är det som du skriver betydligt lättare att bearbeta bilderna lokalt i PS och få till de justeringar man vill ha. På så sätt vinner den digitala tekniken ganska lätt. Liksom när det kommer till tiden. För mig skulle det nog ha tagit i alla fall minst en helkväll att få fram en enda just mörkrumskopia. Kanske hade jag hunnit med två med lite tur.
Hej, Joakim, jag kan acceptera Din tankar och vill inte säga emot. Var och en gör så som det känns bra. Dina bilder ser helt ok ut, och jag tror nog att Du har lagt ned en del arbete på dem.
I min värld ser det ut så att jag inte har så många utställningar, och när jag har en sådan, då vill jag lägga ned mycket arbete på den för att få bästmöjliga kvalitet.
För ett år sedan hade jag 8 bilder i en utställning tillsammans med 7 andra fotografer. Jag hade svartvita kopior på fiberpapper som jag gjort i mörkrum och monterat dem under syrafria passepartouter med syrafri tejp i svarta träramar med glas. Allt detta för att få lång hållbarhet, ifall jag skulle sälja någon bild, och 1 bild blev faktiskt såld.
Det tog mycket tid att få fram kopiorna, innan jag blev nöjd.
Hade jag inte haft tillgång till mörkrum, så hade jag låtit skriva ut bilderna hos Crimson.
Det kan hända att inte alla betraktare uppfattar kvaliteten av det handverksmässiga arbetet, men för mig räcker det att bara en enda skulle uppskatta det.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-22 12:19
Var och en får bli salig på sin fason - som det heter :-)

När jag läser det du skriver så känns det som att du lägger stor vikt vid själva kopieringsarbetet och att det är något som tillför ett ganska stort värde för dig i den slutgiltiga bilden.

Jag förstår utan tvekan den ståndpunkten och skulle kunna tänka mig göra detsamma om jag hade haft tid, ork och möjligheter.
Hur länge kommer de hänga? Hade varit intressant med en sommar-roadtrip till Kalskrona för att kika på dem, men attan att det ska ligga så långt ifrån Göteborg :)
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-22 12:21
De kommer att hänga under hela maj månad, så det är ganska begränsat. Men jag har kollat med lite andra ställen ifall jag kan hänga bilderna där efteråt. Så kanske kan jag få möjligheten att ställa ut bilderna under sommaren.

Hör av dig om du kommer hit så tar vi en fika :-)
andym 2012-04-22 15:00
Ajdå, jo Maj har jag ingen möjlighet att dra neråt. Tänkte snarare efter Juni någon gång i sådana fall...får se vad som händer. Har aldrig varit där nere i trakterna, hade varit kul :) Hör av mig om jag hittar någon möjlighet.
Det blir lätt lite hysteri kring printar. Förmodligen frammanad av skrivartillverkare och av byråer som gör utskrifter mot betalning. För mitt vidkommande är utskrifter från Xerox Docucolor tillräckligt bra. Och mycket billigare än någon annan typ av utskrifter. Folk rynkar på näsan om de hör att det är laserprinter, men Docucolor kör i en egen klass. Både när det gäller sv/v och färg står de skyhögt över allt annat i laserväg. Jag har visat fotografolleger färgutskrifter från Docucolor, och de erkänner att utskrifterna är bra. Tillräckligt bra är vad som gäller!
Svar från Joakim K E Johansson 2012-04-23 20:48
Så har jag aldrig tänkt, men det är väl inte omöjligt att det ingår i en slags marknadsföringsstrategi.

Laserprinter har jag inte testat på evigheter vilket nog beror på att det jag såg från början var så dåligt. Docucolor känner jag inte till.
Georg Oddners mastodontutställning i Malmö (och tegelstensbok) gjordes utifrån skannade negativ. Då gick det att ställa ut bilder som aldrig tidigare visats för att negativen var för svårkopierade.

När man hittat rätt papper och har en kalibrerad process tillsammans med en vana att bildbehandla blir resultatet via dator och skrivare svårt att skilja i känsla från en mörkrumskopia. Men på vägen har man större kontroll.

Jag tror helt enkelt att det handlar om att ha känsla och rutin, det är där det sitter.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-05-01 10:34
Så är det förmodligen Magnus. Det krävs kunnande och rutin även med detta - såklart.