Vad hände med Gatufotopodden (och mitt svartvita år)?

Snart har det gått ett helt år sedan jag drog igång Gatufotopodden igen efter flera års uppehåll. Det var den genomtrevlige Gustav Gräll som ställde upp på en första intervju.

Vädret i Stockholm var snöigt och kallt när vi möttes på Drottninggatan för att sätta oss i värmen på ett kafé och avhandla vårt gemensamma favoritämne.

Därefter fick jag chansen att utsätta Payman Hazheer, Johan Jehlbo och Simon Johansson för mina nördiga frågor om gatufoto. Något nämnda herrar skötte på bästa tänkbara sätt.

Men därefter blev det knäpptyst i poddetern. Vad var det som hände egentligen?

Jo, man skulle kunna beskriva det som att den bistra verkligheten kom ikapp mig. Det vill säga familj, en nu tvåårig liten kille som är full av energi, hus och inte minst ett nytt jobb.

Så jag ställdes inför ett tufft beslut. Nämligen att kapa bort så mycket som möjligt i tillvaron, även sådant som jag tycker är kul och givande, men som inte ingår i “kärnverksamheten” – om ni förstår vad jag menar.

Det betydde i alla fall att Gatufotopodden fick stryka på foten. Eftersom jag gör podden helt själv på min fritid blev det helt enkelt för mycket för mig. Dessutom insåg jag att den extremt lilla tid som jag har över till mina egna roliga saker, den vill jag helst kunna lägga på mitt fotograferande (mer om det nedan).

Innebär detta att Gatufotopodden nu är ett avslutat kapitel? Nej, det hoppas jag inte. Så fort jag hittar tiden och kraften som behövs så spelar jag gärna in fler avsnitt. Dock lär de komma sporadiskt. Ni som gillar podden får helt enkelt se det som små trevliga överraskningar när nya avsnitt dyker upp i flödet.

Hursomhelst, angående mitt eget fotograferande så bestämde jag mig för att 2024 skulle bli mitt svartvita år. Ett löfte som jag har hållit och som utvecklade sig på ett intressant sätt.

Planen var mest att jag skulle ställa min digitalkamera i svartvitt läge och plåta på, men istället blev resultatet att jag återigen började fotografera analogt med svartvit film. Och inte bara det, jag investerade också i några sköna analoga kameror, bland annat en Leica M2.

Hur har det då gått? Väldigt bra, måste jag säga. Det har varit både utvecklande och roligt. Så jag lär definitivt köra på med det analoga under det här året också, även om det digitala kommer att finnas där som ett parallellt spår.

Slutligen, till er som har lyssnat på Gatufotopodden och som gillar innehållet, vill jag säga stort tack! Håll ut! Det kommer mer!