- Joakim K E Johansson -

Det sämsta med det analoga är…

Som några av er vet har jag nästan bara plåtat analogt det senaste året. Under den tiden har jag gjort av med närmare femtio rullar film och av dessa har jag lyckats sumpa tre. Tills idag, vill säga. Idag sabbade jag nämligen min fjärde rulle.

De andra tre har jag lyckats förstöra genom att blanda fix i framkallaren, genom att tappa kameran så bakstycket gick upp och genom att av misstag öppna framkallningsdosan. Misstaget jag gjorde idag var att jag använde för gammal framkallare så negativen blev åt skogen för tunna.

Det är alltid lika retfullt när man klantar sig på det här sättet. Om det så bara finns en enda bra bild på hela rullen så är det tillräckligt för att man ska gå omkring med ångest i ett par dagar och svära ve och förbannelse över sig själv. Just nu sörjer jag framförallt bilden här ovanför. 

Kanske är detta det sämsta med att köra analogt. Möjligheterna att klanta sig är betydligt fler än med den digitala tekniken. Det finns nästan oändliga förutsättningar för att det ska kunna gå åt helskotta. Man måste vara skärpt hela vägen tills negativen sitter säkert i pärmen.

Som ni ser orkade jag inte ens ta bort damm och andra skönhetsfel på bilderna. Det spelar liksom ingen roll. Filmen ska ändå åka i soporna nu. Alltså var en hel veckas gatufotande och åtskilliga timmar på stan helt förgäves. Men nejdå, jag är inte bitter...

Om ni har tid över kan ni förresten se den här filmen från en workshop i gatufotografi:

Inlagt 2012-03-19 22:09 | Läst 7615 ggr. | Permalink
Jag lider med dig. Det är aldrig kul när bra bilder blir förstörda... Fick du tag på en M8? Det är en nästintill perfekt korsning mellan analogt och digitalt.
//Mikael Good
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-19 22:25
Jag har inte råd med någon ny kamera just nu, även om en M8 verkar intressant. Jag ska avvakta lite. Sedan skulle jag vilja testa en först också om jag ska vara ärlig.
interesant läsning för min del är de tvärt om de sämste me de digitala är at jag har så svårt me at lägga in bilder från minneskortet till datorn o sedan behandla bilderna i phsh,kanske de beror på at jag trivs så bra me de analoga o at jag har fått en mycket sämre syn blind på ena öga sedan har jag både grön o gråstarr,har jobbat analogt sedan 1968 jobbat som koppist o mörkrums arb både i sverige o norge där jag kommer ifrån,så de mesta går kanske på ren rutin o känsla,men fick jag nån till at lära mig datorn o hur man lägger up bilder o så,kanske de såg annorlunda ut ha en trevlig kväll önskar en trönder i sörmland o nyköping ps mina bilder här på fs är de en kompis som har hjälpt mig me
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-20 11:22
Mycket handlar såklart om vad man är van vid och vad man behärskar bäst. Att lära sig den digitala tekniken är egentligen ganska enkelt. Det finns ju bra kurser på folkuniversitet, medborgarskolor och liknande.
Jag tror du skojar med oss eller. Inte kan väl du som är så skärpt misslyckas på alla dessa sätt.
När jag läst din blogg så påminner det om saker som skulle kunna hända just mig.

Vårt äldsta barnbarn säger alltid när något lustigt hänt mig det är "enbart min mormor" eller "mormor inte nu igen stackars morfar".

Ha det gott
Gun-Inger
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-20 11:21
Tja, även solen har sina fläckar - som det heter! ;-)
Så tjurskallig du är som fortsätter med analogt! :-)
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-20 11:20
Njaaaeee...okej då, jag är kanske lite tjurskallig ;-)

Problemet är ju att jag började köra analogt, så att byta nu mitt i arbetet känns inte bra. Då blir det plötsligt en annan karaktär på alltsammans. Sedan har jag ingen digitalkamera som är lika bra för gatufoto som min Canon 7 :-)
Aj aj! Aldrig kul att förlora bilder på det här sättet. Det är väldigt låg odds att det händer inom digitalvärlden men man får inte samma känsla som med analog ändå. Det känns som att man har jobbat fram bilderna hela processen med analog på något sätt.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-20 11:19
Allt har sina för- respektive nackdelar. Så är det ju :-)
Tråkigt när sånt händer, Joakim. De två översta bilden ser bra ut, men de är kanske inte skadade? På den nedersta, så märks det lite tydligare. Minns själv en gång jag råkade framkalla en film i pappersframkallare istället för i D-76, det blev inte så bra. Annars gjorde jag sällan några misstag med mina filmer. Däremot blev det några som blev förstörda när jag skickade iväg dem på framkallning och kontaktkopiering för ett par år sen. Men det var lite skönt, då kunde man låta aggressionen gå ut över nån annan än på sig själv ;)
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-20 11:18
Bilderna ser hyggliga ut här på webben i litet format. Men negativen var rysligt tunna och kollar man på dom noga så ser man hur grovkorniga och kontrastfattiga de är.

Tyvärr kan jag inte skylla på någon annan den här gången. Kanske dags att skicka iväg filmerna istället! ;-)
Det här att klanta sig hör till liksom, men peppar, peppar, jag har nog ändå klarat mig hyffsat bra.
Två rullar har inte fastnat på upptagningsspolen, å det grämer mig mest, torrfota liksom!
Å en kamera öppnades för tidigt ;)
och nå'n framkallning har gått åt skogen, eller två....?
På 48 år! :)
/B
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-20 23:20
Men du spelar liksom i en helt annan division Bengt! ;-)
Tack för länken. Alltid intressant med bra länkar.
Jag har inte kommit in i den analoga världen än, men trots malörer verkar det spännande. Jag längtar efter att framkalla min första filmrulle. Förhoppningsvis i slutet av sommaren. Tills dess fotar jag digitalt och tittar på analoga bilder. Huvudbiblioteket i Malmö har en fantastisk avdelning Fotografi-Fotografer.
/pia
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-20 23:21
Det är jättekul att köra analogt - men det finns en del fällor att falla i, som sagt :-)
Man kan inte lära foto i en skola. Man framkallar som det står på den gula asken. Läs kamerans bruksanvisning och gå ut. Enkelt.
Sen ställer du dig framför motivet och trycker av i rätt ögonblick. Men det, det är inte lätt!

Tack för länken till Joe Josephs. Fast jag tycker det var mycket snack och lite verkstad. Dessutom katastrof som pedagogisk film eftersom åhörarnas frågor inte hördes. Alltnog. På Youtube är det ju alltid en massa länkar till annat som berör ämnet. Där hittade jag John Free:

http://www.youtube.com/watch?v=I183qyA75wk&feature=related

Om man tittar på det klippet ser man strax ovanför bilden en ruta som heter "16 videoklipp". Där har Free en massa femminuters monologer med utmärkta tips. Han är mycket uppmuntrande och talar varmt för att vi ska gå nära, aldrig arrangera och vara stolta över att vi gör något fint. Stora ord, men det känns att han menar vad han säger.

För övrigt är jag imponerad av ditt idoga fotograferande i Karlskrona!
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-22 13:54
Ja, du har rätt. Det var ingen jättebra film faktiskt. jag tyckte mest det var lite kul när han reflekterade över HCB: s och sina egna bilder.

John Frees filmer har jag faktiskt tittat på innan. Klart lärorika.
JanKw 2012-03-22 15:41
Vi kan väl fortsätta:
1) John Free vill ALDRIG arrangera. Tolkar du det som att han inte ens ber en person titta mot kameran när han ska ta ett porträtt? Han verkar väldigt "sträng".
2) Hans modiga sätt att gå så nära som behövs för att få BILDEN. Han menar att man aldrig är stygg mot motivet om man har ärliga avsikter. Klarar vi det?
Svar från Joakim K E Johansson 2012-03-23 20:17
Jag försöker gå så nära jag bara kan i vissa lägen, men visst är det svårt. Att köra upp kameran i ansiktet på okända människor är inte det lättaste. Det strider mot vanligt normalt beteende. Man får tvinga sig.
JanKw 2012-03-24 14:06
Jag har sett mer på John Free. Han är så seriös att man nästan blir rädd. Får jag inte lyfta kameran på gatan utan att vilja rädda världen? Å andra sidan, om man gett sig själv en seriös uppgift, som du i Karrlskrona, har man den som stöd. Jag undrar om inte det är själva nyckeln.
Aj då. Trist.

Kämpa på!
Oj vad jag känner igen mig. Brrr