Med Opel Astran norrut över Pyrenéerna
Så blev det dags att styra hemåt. Vistelsen i Torrevieja kom till ett avslut. För en gångs skull regnade det på morgonen inför avfärden och himlen var jämntjock. Stod på terrassen kvällen innan och spanade på tornseglare. Stora flockar och i dem mindre individer med snabbare vingslag och tvärare kast i flykten. Insåg att här kunde det vara ett ovanligt uppdykande av enfärgad seglare, en kanarisk art. Kallfronten med regn från sydväst drev seglarna framför sig upp mot sydöstra delen av Iberiska halvön.
En viss osäkerhet fanns att kylsystemets reparation inte skulle vara tillräcklig så när instrumentpanelen visade att kylvätskenivån var för låg blev det ett stopp på en mindre bensinstation. Jag hade förberett mig med kylvätska så det vara bara att fylla på en halvliter, men sedan var det en lugn resa norrut. Sopplunch intogs strax söder om Barcelona.
Frugan lyckades leta upp ett mindre hotell utanför Le Boulou på Pyrenéernas nordsluttning. Hotellrestaurangen var stängd på söndagskvällar och tur var väl det: Ett fast pris på 38€ för kvällsmat! Vi fick ett tips om en annan restaurang i grannbyn men hittade inte dit i tid. Det blev pizza i en ombyggd mack med 50-talsarkitektur. Ombyggd och ombyggd? Bara ugnen var ny, tror jag. Det utspann sig en rolig konversation medan vi väntade på vår beställning. En pizzakund var missnöjd med sin Toyota och konverserade högljutt med pizzabagaren som gömde sig längre in i utrymmena. Bagaren i kort hästsvans och stickad mössa föreslog alternativa åtgärder på den vrenskande Toyotan medan pizzabottnarna kavlades ut.
Vi somnade in till grodornas kväkande i mörkret
och vaknade till trädlärkans lätt vemodiga sång.
De omgivande bergen var inte så höga men imponerande nog. Termalbad är något som idkas i byarna omkring. Det finns en viss likhet med Båstad. En nästan 9 kilometer lång järnvägstunnel går genom bergsmassiven över till Spanien. Kanske därför man har infört en turistskatt? 6,50€ per person och natt. Snacka om att bita den hand som föder en! Bensinen på en automatmack i byn kostade mer än 1,7€ per liter. Det är dyrt i Frankrike. Det är så man upplever det, även utan gul väst.
Perpignan, Narbonne, Béziers och Montepellier körs alla förbi med tanken att man borde svänga in och se hur där ser ut, men vi siktar på landsorten en bit längre norrut.
/MA
- hawk
/MA