Fotoexcursion (del 4)

Quattro är fyra på italienska. Det kan också vara en 4-hjulsdriven modell av ett känt bilmärke.....men det är också fyra årstider, quattro stagioni, som väl är en pizza! Nu ska det här inte bli en matfotoblogg så jag håller mig till årstider och då till sommaren, ja försommaren på Öland.

Ängsnätfjärilen är vanlig på Öland och Gotland men synnerligen ovanlig i västra Sverige. Får ni syn på en sådan på västkusten har ni tur. Den kan vid en snabb blick förväxlas med en pärlemorfjäril, men den risken får man ta.

Påsken är över, men Blå jungfrun ligger kvar...till nästa påsk åtminstone.

Bolmört kan nog kopplas till Blåkulla. Den hallucinogena växten har nog bidragit till en och annan påstådd häxa. Lustigt att den växte precis bakom mig när bilden på Blå Jungfrun togs! Den är inte så vanligt förekommande, bolmörten alltså! 

Längre söderut efter den västra kusten. Vägen utefter kusten är verkligen något speciellt. Den kan rekommenderas. Med lite försiktig körning kan både bil och resenärer må bra!

Morsning/MA

Fotoexcursion (del 3)

Alla goda ting är ju tre eller....alla svåra ting är sju, åtminstone när det gäller tid; sju svåra år. På midsommarafton är sju ett drömskt tal, men fem, finns det något motsvarande idiomatiskt uttryck eller ordspråk med talet fem?  Nio liv har katten.. men fem... "fem i tolv"! Det kanske kan vara en sådant uttryck.

Många miljörapporter har "fem i tolv"-stuket. Särskilt när det handlar om Östersjön. Kanske är det för Östersjön "fem över tolv", men man får hoppas att den har nio liv, Östersjön alltså! De kustnära miljöerna är ofta högvärdiga, som Lunden och Schäferiängarna på Ölands östkust.

De är heller inte opåverkade av mänsklig aktivitet men betraktas ändå som vackra.  Är det en fråga om vana? Kommer blommande algbälten med sina mjuka former och stråk med gulgröna färger också att bli en vana? Sett från flygplan bryter bältena av mot den annars så enformiga vattenytan, men vackra former är nog att ta i..

Nå, detta är inga blommande algbälten bara sjögräs på en stenrevel med lite röda alger omkring!

Morsning/MA

Fotoexcursion (del 2)

Södra udden, det vill säga Ölands södra udde, är ett välbesökt ställe, både av traditionella turister och av naturturister, dock inte av naturister. Turister som turister, kanske besökare snarare, det är nog bättre, så inbegriper det också fåglarna.

Även det som är "fasta inventarier", en tuva med trift, kan väcka uppmärksamhet. Nästan som vilken presskonferens som helst. Lite sol och intresset ökar.

Lite lätt nordlig vind böjer ett par vejdeplantor.

Vejde, en växt som kan användas till textilfärgning. Jäsning av bladen ger en blå färg. En växt som använts till färgning sedan järnåldern. Det sägs att vejde gav karolinerna och den svenska flaggan dess blå färg. Karolinerna fick nog också sin blå färg av de stränga vintrarna.  Kanske hade en del av våra vattendrag varit friskare om man fortsatt att använt organiska färgämnen men det hade nog inte bevarat vår försvarsförmåga. Till det verkar det vara en annan sorts blå färg...

Fyrfläckig trollslända kalasande på något fångat kryp. Sitter på ett strå i våtmarken i Södra Lunden.

Morsning/MA

Fotoexcursion (del 1)

Vad är mera inspirerande än att nyttja fotoprylarna i en miljö som är annorlunda än vardagsmiljön? För att bättre utnyttja fototillfällena krävs lite förberedelser. Floran behöver läsas på. Fågelboken är välanvänd och välkänd men kikaren behöver putsas! Sälar på Ölands södra udde kräver teleobjektiv.

300 mm med en APS-sensor ger lite möjligheter att urskilja vad som är stenar i vattenbrynet och vad som är sälar. De endemiska växtarterna, alltså växter som bara finns där på Alvaret är flera. När man väl blir medveten ökar respekten och det blir att gå på tå. Ölandssolvända är en sådan endemisk art. Vid första påseendet liknar den mest blodrot men vid närmare betraktelse upptäcker den vakne observatören att de risartade stjälkarna är tecken på något annat.

Nere till vänster i bild syns masklav. Den finns på flera platser på klotet så den är inte endemisk. Det märkliga är att den inte producerar några sexuella eller asexuella enheter. Den har inga spridningsenheter alls. Den är helt steril. Ändå finns den på både södra och norra halvklotet, i alpina miljöer, med en bred lucka emellan. Sker förökningen vegetativt genom att fåglar spritt delar av laven till andra platser eller har den funnits på ett sammanhängande område på superkontingenten Pangea, alltså i "jordens barndom"? Än finns det gåtor som inte är lösta! Ja, sedan finns det ju orkidéer förstås......Orkidéer är inte alltid lätta att artbestämma, särskilt släktet nycklar.

Johannesnycklar är vanliga där det finns lite jordmån.

Krutbrännare är i alla fall lätta att känna igen.

Morsning/MA