...och allt är bara en slump med en gigantisk vätebomb i bakgrunden..

Jag hade tillfället att flanera omkring i det gröna i det varma vädret nu i veckan eller rättare sagt, jag har tagit mig den tiden de senaste två dagarna. Ett besök i fågelmarkerna i södra Hornborga och en långsam transport längs Billingens västra sida med 80 % procent av träden i blom!

Vägen ut till Almeö har utsikt mot Ytterberg och gården Stommen. Almeö är en halvö som sticker ut i sjöns södra del liksom även Ytterberg. Innan restaureringen av Hornborgasjön kunde man ha en kanot där. Att paddla i kanalerna omgiven av en tätt vass var en säregen upplevelse.  

Järnbron som den kallas är en bra utsiktsplats om man inte vill ta sig ut ända till Almeö. Det gick faktisk ångbåtstrafik i Hornborgasjön en gång i tiden. Sjön var grund redan då så båten kunde inte lägga till mot torr mark vid Almeö utan så kallade konkare fick bära folk sista biten från båten till torr mark. En nästan otänkbar tanke att de har funnits ångbåtstrafik i sjön men det var ett småskaligare samhälle med ett småskaligt behov av infrastruktur. På östra sidan om sjön fanns en smalspårig järnvägslinje med Varnhem som en stor järnvägsknut.

Stigen ut till Almeö följer den gamla åfåran. Grågäss med gässlingar håller till på starrmaderna och gräsytorna så det är inte störningsfritt även om det är tillåtet.

 Även med ett kortare teleobjektiv går det att få en hyfsat bra bild av gulärlorna. 

Vinodling utanför knuten! Ja alltså inte vinrankor men väl maskrosor. Det blir ett bra vin av maskrosblommor och vinet får en fantastisk färg.

Billingens västra sluttningar är en säregen fond till sjön.

Morska ladusvalor låter sig inte skrämmas av besökare på Fågeludden. Här är deras domäner, åtminstone när det gäller att sitta på en tråd.

Vinbärsfuks är kanske för stor för en ladusvala. Så surrandet i luften lockar nog mer en svala än färggranna fjärilar.

Fårbete i något som nästan liknar olivlundar.

Det kan knappast vara slumpen. Strålningsvärmen från vätefusionen gör att det blir vår!

Vädret är kanske något mer slumpartat men orkidéerna väntar till rätt tid för blomning.

Toppmurklan, jag tror det är en sådan, står ensam i "blomning" bland orkidéplantor.

/MA