Vimmel och vardag Mingle and monday
GE ÄLL AA ÄSS ÄSS?
Kodning behövs ibland när barnen är små. Att ställa frågan: ”ge äll aa äss äss?”, eller som en söderkis skulle sagt: ”ge ell aa ess ess?”, efter maten var ett sätt att föreslå frugan glass som efterrätt till familjen utan att barnen skulle veta vad det rörde sig om. Att tala klarspråk i det läget kunde vara förödande, särskilt om det var så att glassen var slut…..!
Med ett sådant här utbud är det ingen risk att tala klarspråk!
Snarare då ett problem att välja smak.
Choklad har en tendens att hamna i fokus!
Med potatis var det annorlunda. Att koda potatis på samma sätt som med glass föll oss inte in även om det hade behövts ibland. Kokt potatis var något som barnen gärna såg att den blev utbytt till något annat. Att laga till pommes frites eller klyftpotatis var ett knep som gick hem. Dock råkade jag försäga mig en gång då det serverades klyftpotatis. Jag frågade den minsta om hon ville ha mera potatis, för hon åt med god aptit. Då tittade hon storögt och förfärat på mig och utropade: Sa du tatis? Då var det kört och klyftpotatis gick inte att komma med igen.
Det jag funderade på då var att göra glass med potatissmak, för själv är jag en potatiskonnässör, men jag insåg att det sannolikt inte skulle smaka bra, inte ens med sötpotatis!
Färgen på rotfrukten påminner lite om vanilj men det är god färsk potatis!
Morsning! /MA
Stealth och kvigor
Även en blåsig kväll kan ha sina pärlor. Flyttfåglarna gillar inte att flyga i motvind, så blåser det sydligt stannar en del kvar över natten. Då kan det vara värt med ett besök i Korshamn, Morups Tånge, helt apropå, för att ”kolla” läget.
En del skådare/fotografer hukar bland tistlarna för att förhoppningsvis få någon fågel inom fotohåll.
Andra slår på stort och sitter i kamouflerade gömslen. Myrspovar, kustsnäppor, kärrsnäppor någon rödbena och större strandpipare kutar omkring bland tång och småsten i jakten på flygbränsle.
Har själv ingen ro att försöka få någon vadare att fastna på kamerans sensor, för kort teleobjektiv dessutom. Raden av vindsnurror blir en ersättning.
Ystra kvigor jagar omkring i kvällssolen.
Medan andra lugnt betar i blåsten.
Morsning! /MA
I väntan på F1200!
Jag hade bespetsat mig på att åka jubileumståg över Hallandsåsen. Tunneln är snart klar att tas i bruk efter sju sorger och åtta bedrövelser. Spåret över åsen blir nog upprivet inom en snar framtid. Nu dröjde jag för länge med att bestämma vilken av dagarna som turen skulle bli av, så biljetterna hann bli slutsålda. Istället blev det att placera sig någonstans utefter linjen mellan Ängelholm och Laholm för att kunna ta några bilder av loket i full karriär. När man nu är ute i lite för god tid för att inte missa tillfället så blev det naturligtvis lite annat i gluggen under väntan.
Vindkraftverken står tätt på Laholmsslätten.
Stråk av svartrost hade infekterat vetet.
Inte lätt att vara bonde! Å andra sidan sägs att i år blir det en rekordskörd.
SJ har återigen börjat köra på västkustbanan. Ett tag stod de inte emot konkurrensen från DSB-Veolia men nu går X2 tågen igen. (Blir lite moiré-mönster när bilden förstoras tyvärr, skulle valt en annan upplösning tror jag).
Öresundstågens motorvagn typ X31K drar förbi.
Först kom det backande med entusiaster i första/sista vagnen hängande på grindarna!
F-loken var den största ånglokstypen som trafikerade svenska järnvägar före elektrifieringen. Ett lok finns kvar: F1200. Det är ett muséelok med tillverkningsår 1914. Alltså ett hundraårsjubileum i år för loket. Just F1200 var med i Getå-olyckan 1918 men reparerades och såldes tillsammans med de övriga 10 F-loken till Danmark 1937. Innan dess trafikerade de bland annat västkustbanan. Så den här gången är det troligen sista turerna över Hallandsåsen.
Åt andra hållet, tillbaka till Ängelholm, blev det rättvänt!
Morsning/MA
Måste tät, varierande boendemiljö innebära konkurs?
Jag brukar ströva omkring i Bo-01-området när jag är i Malmö. Enligt min mening är det ett mycket lyckat bostadsprojekt. Rumsbildningen i bebyggelsen är påtaglig och småskalig. Skalan är kanske något större än bebyggelsen i småstäder i början på 19oo-talet men blir inte överväldigande. Läget intill Öresund är förstås det som egentligen är unikt. Allt annat kan egentligen skapas på vilken plats som helst.
Några tekniska misstag slank naturligtvis med för flera relativt nya material provades. Flervåningshus i trä fick delvis en liten renässans men ekonomin för BO-01 mässan var den stora missen. Konkursen drog med sig många.
Måttot: "Den ekologiska hållbara staden", har nog fått stå tillbaka för de mer spektakulära delarna som Turning Torso.
Frånvaron av stereotypa utformningar ger ett mjukare gaturum.
Morsning/MA