I väntan på Orientexpressen...

eller har den redan gått?

/MA

Förort i småort

Gjorde ett besök i en mindre tätorts utkanter och blev något häpen över att storstadens förortskänsla infann sig. 

Inte så mycket sönderslaget och inte så skräpigt.

Stramt och utan krusiduller, kanske lite hårt och lite okänsligt med funktionen i högsta prioritet.

Bakom de höga kulisserna bryter en sprudlande familjeglädje fram. Det lackar mot jul.

En ljuspunkt och tillika en samlingspunkt där förevändningen är lite sugenhet på något att äta.....En fullt beboelig förort!

/MA

Något som lyser upp i natten!

Lika fascinerande som alltid. Vad är det som gör pojkar så intresserade av knallar och blixtar och män barnsligt förtjusta i att överföra den fascinationen till pojkarna?

Det kanske inte är skillnad på män och pojkar? Min fascination har inte släppt! Tillverkningen av svartkrut i pojkåren var något som gav en känsla av upptäckt och insteg i ett kunskapsrum. Kemi blev ett favoritämne hela skoltiden.

Intresset svängde dock av lite när processindustrins trista anläggningar uppenbarade sig men jag missar inte ett fyrverkeri när tillfälle bjuds.

/MA