Vimmel och vardag Mingle and monday
Vråltrippen del I av III
Dålig bild på dåligt väder genom dåligt putsat fönster på färjan Rödby-Puttgarden
Med en begagnad Opel Astra styrdes kosan återigen mot söder. Ciara, lågtrycket från väster klassades som en tvåa. I Tyskland som en trea. Respekt, alltså. Detaljerade väderprognoser för Hamburg och Hannover angav 16 mm regn på måndagen i Hamburg, 30 m/s i byarna nere vid Hannover runt midnatt med sannolik risk för fallna träd och annat vinddrivet på autobahn. Nu behöver vi inte ”leverera i tid”. Vi är inte längre i den åldersgruppen, så att avvakta väderläget blev det minst omdömeslösa.
Valet av kamerautrustning som skulle tas med på trippen blev ett sätt att använda tiden, men inte blev det lättare för det. Likaså gott att ta med rubbet. Så behöver jag inte ångra mig. Bara om jag glömmer någon pryl någonstans.
Blå timmen existerar också på färjor. I det här fallet är det det mulna vädret som gör det.
Lite långsam start på måndag förmiddag. Vädret var blåsigt och regnigt men fullt hanterligt. 300 mil på fyra dagar skall klaras av.
Nådde strax söder om Hannover första dagen den här gången också.
Med en hustru i baksätet som har högerfoten i högläge på vår väg söderut blev det lite diskussion om SAS senaste marknadsföringsvideo. I den startar man med att säga att det finns inget som är direkt skandinaviskt. Inget. Och så ger man exempel på alla influenser i traditioner och maträtter. SAS fick många kritiska telefonsamtal. Så många att de tog bort videon. Kritiken tålde man inte. Någon hävdade att ryska nättroll satt igång en motkampanj. Tror till och med att det var någon från "God-Natt-pressen". Om det inte varit för de häftiga kastvindarna på autobahn och 130 knyck i ytterfilen hade jag tagit mig för pannan. Med båda händerna. Kanske är det det som är typiskt skandinaviskt: Självutplåning och bristande självkänsla! Ja, inte Danmark förstås och inte Norge och inte....
Hannovermässorna drar mycket folk så det finns också ett stort antal små hotell till rimliga priser och byar där man aldrig skulle satt sin fot om det inte var för det låga priset på övernattningar. Behövde inte ta upp frågan om pensionärsrabatt. Det blev i Wülferode som vi övernattade den här gången. En by med agrara inslag. Centralt i byn fanns stora anläggningar med ekonomibyggnader och maskinhallar. Det "laga skiftet" eller enskiftet har inte nått mellersta Tyskland, ännu. Den svenska påverkan på tysk jordbrukspolitik runt sekelskiftet 1700-1800 verkar ha varit obefintlig. Nu vet jag inte hur tyskarna gjort med sin omfördelning av ägor så jag skall inte trassla in mig en sådan diskussion. (Tror inte att feodalsamhället som man haft på kontinenten medgav några som helst omfördelningar även om Marx och Hegel kommer från de här trakterna och laga skifte hade lite andra syften).
Att även en by som Wülferode har lite stolthet gick inte att ta miste på.
Byns rådhus låg otvunget kvar i vänstersvängen intill den breddade huvudgatan eller snarare matarleden.
Även räddningstjänsten kan komma i nödläge.
Behagligt att avnjuta frukost före avfärd. Det gäller att stoppa i sig lagom så att man inte får matslag vid ratten eller börjar tugga på den av hunger och så fick vi en hel termos med kaffe, så vi var laddade för nästa etapp.
Vädret lugnade sig och som sagt kastvindarna på autobahn var inte värre än att stadigt tag om ratten hjälpte. Nästa hållpunkt får bli nere vid Freiburg eller Mulhouse på franska sidan. Vi får se vad det blir.
/MA
Morgonstund i Alby
I dessa tider, när hormonstinna tonårspar hamnar i en hångelincident som 30 år senare blir en världspolitisk händelse, är det befriande med lite världsfrånvänd vistelse på Ölands sydöstra sida.
Det är tidig morgon i Alby. Solen tar sig som vanligt upp över horisonten.
Morgonljuset belyser fasaderna och tränger in i bostäderna.
Tid att inta frukost.
De frigående kornas råmande från ligghallen hörs genom fönstret. Längre bort hörs en tupp. En stare sitter i asken utanför och härmar en rödvingetrast.
En traktor startar. Hemtjänsten kommer hem efter nattpasset och svänger in mellan gårdshusen.
Det börjar bli dag.
/MA
På tal om Leica
Hette inte den första hunden i rymden Laika? Uttalet är detsamma som Leica men nationaliteten och föremålet är olika. Hade tillfället att vara i Bloomsbury Camden i London senast veckohelgen. Var anmäld till en workshop i streetphotographing. Samlingsplatsen var 2 Pied Bull Yard strax intill British Museum. Vi skulle samlas utanför "The Classic Camera" som visade sig vara en kamerabutik.
Strax intill låg Camera museum, på Museum street, passande nog. En kombination av museum och kafé. Förutom kaffe och hemlagad soppa så kunde man få sin kamera reparerad eller rentav köpa en ny. Typisk plats för fotofika antar jag. Nu blev det inte tillfälle till något av alternativen. Det hanns helt enkelt inte med och det var heller inte meningen.
Rekade kvällen innan för att inte missa samlingspunkten morgonen efter och kunde konstatera att nattfotografering i London har sina spännande möjligheter.
British Museum var upplyst men stängt. De har öppet sent på fredagar till 20.00 och det är värt ett besök, även dagtid. Museerna är öppna utan entréavgift till de fasta utställningarna.
Logistiken för sophämtning har något sydeuropeiskt över sig.
Basement appartment är väl något som inte räknas som bostad i vårt system men här är det vanligt.
För en voyeur finns här stora möjligheter men också stora möjligheter för en rullgardinsförsäljare.
/MA
I skuggan av ett spannmålssilo
finns en liten linfärja eller snarare en repfärja.
Trafiken är intensiv i morgonljuset, cyklar och fotgängare. Mellan turerna matar färjkarlen änderna.
Någon lokal förmåga sa: "Dä ä möe vârre å dra färjan när kanalen ä tommer på vann".
Men jag tror inte det är så besvärligt. Färjan ligger nog upplagd på land då och bottenmålas.
/MA
St Ives in Cambridgeshire
St Ives ligger på fler ställen! Och är intressanta på alla ställena! Det behöver inte vara ett berömt ställe. Det kan vara bra i alla fall eller kanske trots det. Vi fick tipset av svärsonen under sista besöket i Bedford.
River Great Ose rinner förbi här "också". Orten har varit en gammal handelsplats, en av de största för spannmål. Enkelt att frakta på floden och lasta av i magasinen utefter flodbrinken. En betydande omlastningsplats för vidare transport.
Den här bron från 1300-talet har varit i bruk fram till 1980-talet. Det som syns mitt på bron är inte ett tullhus utan faktiskt ett kapell.
Marknadsdag var det också den dagen vi var där och i saluhallen pågick en välgörenhetsbasar för dementa, växtmarknad och hembakat kaffebröd. En lång banderoll hängde i fonden och kungjorde att även dementa har rätt till en dräglig tillvaro.
Trädgårdsmiljöerna runt sidokanalerna var naturligtvis exklusiva miljöer. Vi intog en soppa i värmen och torkan på ett av de många utskänkningsställena, potatissoppa med chili. Vi blev varse att chili är chili och att kryddan gör sig påmind både vid intaget, som senare, vid uttaget.
/MA