Fotoexcursion (del 7)

Ja så är det då dags för en ny del. Alltså bilder från ett Ölandsbesök. Minst ett besök om året är min föresats. I år blir det minst två. Det vill säga det kommer fler delar i år. Min yngsta dotter fyller år i oktober så redan nu kan jag säga att det blir minst två besök på Öland. Det var strålande majväder den här gången. Sommarvärme och lite sjöbris gjorde vistelsen behaglig men det är redan uttorkat även där det finns lite jordtäcke. Gräset grånar och himlen är klarblå. Det hårda ljuset från vårsolen bränner ut bilderna när man fotograferar mitt på dagen. Så att vara morgonpigg ger större chans till bra bilder men det är skönt med sovmorgon....

Denna gång låg fokus på södra Öland, (vilket det egentligen alltid gör). Sandby på Ölands östkust blev övernattningskvarter i starten.  Har inte övernattat där förut så det blev en ny upplevelse. Skjutfältet nere vid havet är inte längre i bruk men varningsskyltarna finns kvar även om området är städat. Strandängarna är inte fyllda med obriserade granater utan hyser orkidéer och gullvivor i massor. Sådana här områden är relativt orörda vilket påverkar flora och fauna i positiv bemärkelse.  

Fältsippor och krutbrännare om vartannat. 

I Mittlandsskogen som ligger norr om och i anslutning till Alvaret är det betydligt frodigare.

Stigen från parkeringen genom skogen fram till Ismantorps borg bjuder på en nästan djungelliknande växtlighet. 

Borgen är imponerande och en flygbild hade gjort den mest rättvisa men på gräsrotsnivå kan man få med några nycklar, Johannes nycklar tror jag. Orkidéer är inte alltid lätta att artbestämma. 

Vit skogslilja finns här och där. 

Stättor är tack och lov vanliga. Visserligen är det bra med lite gymnastik när man skall ta sig över eller under ett "eldrivet" taggtrådsstängsel men det sparar både kläder och adrenalin.

De övriga delarna finns här: del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6

/MA

Uthållighet

Uthållighet är något som kan appliceras på det mesta. Enduro brukar i mina sammanhang ofta förknippas med motorcykeltävlingar i terräng och under tuffa förhållanden, i alla fall fysiskt. Enduro är också en gren inom cykelsport har jag blivit varse. Min äldste son har börjat tävla i denna cykelgren. Man har heldämpade cyklar det vill säga inte bara framgaffeln är dämpad utan också ramen. Sofistikerade anordningar som kan regleras så att lagom dämpning erhålls till cyklistens kroppsvikt och banans egenskaper. Bana, (läs stigar) och stigar som man i många fall är sådana att man inte kan gå på dem. Normalt brukar man ju undvika stock och sten men det gör man inte här. Jo på transportsträckorna, mellan specialsträckorna, så är det stigliknande men inte på specialsträckorna, absolut inte.  ESS heter tävlingen och det står för Enduro Sweden Series. Bilderna är från Göteborgstävlingen som gick i Änggårdsbergen.

Dunklet i bergskanterna krävde blixt, insåg jag försent. 

Försökte att ställa mig lite högre upp för att få bra ljus men regnskyarna ville inte medverka, bara cyklisterna.

Så kom då grabben och drog förbi. Jag tyckte att sadeln var låg men fick efter målgång reda på att sadelhöjden regleras från styret. Är den för hög så är den ett hinder när man står upp så då sänker man den.

Sista specialsträckan var inte att leka med.

Men det gick ju bra. 

En 10:e plats i damracet och en 8:e plats i herrarnas race för Team Sundstorps cykel.

/MA

Flanering med gamla fotopolare

Jag fick ett inlägg från en gammal fotoklubbspolare på Facebook om att träffas på Rådhusplatsen i Köpenhamn för att fotografera. Jag hängde på. Väl på plats så visade det sig att samlingsplatsen ändrats och de skulle komma in till stan från Amager lite senare. Lite snopet och platt kanske, men helt okey! 

Strålande väder var det. Ströget var förstås fullt med shoppande och flanerande människor men de andra delarna av stan var relativt tomma vill jag påstå. Kanske har trafikpolitiken satt sina spår. Mycket blåa band på asfalten med cykelbanor och separata cykeltrafikljus i alla korsningar samt en tunnelbana som byggs ut.

 I kvarteren strax intill SAS-skrapan och centralstationen har det vuxit upp byggnader med ett modernt snitt. Både till utformning och till val av fasadmaterial.

 Jag är inte så förtjust i att fotoflanera i folkmängder där man knappt kan ta upp kameran utan att man stöter någon i ryggen eller i ansiktet med objektivet. Så jag sparade jag promenaden utefter Ströget ner mot Nyhavn till senare i hopp om att folkmängden skulle minska något.  Jag styrde kosan upp till Fredriksberg istället men först inhandlades några danska wienerbröd bakom centralstationen. Kaffetermosen låg kvar i bilen så det blev en fika i bilen någon våning ner under markplanet.

I Fredriksberg så finns mycket av den gamla stilen kvar. Det är nog den här sortens arkitektur som gör stan charmig. Lite ruffigt och alternativt men gott nog, tror jag. Just här har jag inte varit inomhus!
 

En utförsäljning av vinylskivor lockade många. Kö långt ut på gatan och samtidigt mingel.
Så fick jag, via SMS, meddelande om att fotopolarna kommit in till stan och att de gick på Ströget ner mot Nyhavn. Helt om!

Var de, fotopolarna alltså, riktigt befann sig blev jag inte klar över. På en pir med matmöjligheter?

Någonstans här, mittemot Det Kongeliga Teater?

Nu började dessutom kaffeintaget göra sig påmint.

Vid den Kongelige Teatern fanns det faciliteter som gjorde det möjligt att lätta på trycket. (När man tar upp kameran på ett sådant här ställe måste man försäkra sig om att man är ensam. Det kan bli helt fel annars).

Så fick jag syn på dem, fotopolarna alltså. De hade nyss ätit. För att inte tappa tempo släppte jag tanken på att äta och förslog att vi skulle gå en runda i Christiania. Vilket vi gjorde.

Jag har varit inne på det här med graffiti tidigare och man kan väl säga att i Christiania är det signifikant.

Roligt med färggranna ytor men kanske inte överallt. 

I sällskapet fanns det en yngre dam som nästan var klar med sin examen i statsvetenskap. Hon hade inte sett den lille havfruen sedan hon var liten och nu fanns ett behov av att konfirmera det hon sett för länge sedan.

Och här skulle ju det vara en bild på den skulpturen.

När jag googlade på "den lille havfruen" så dök det upp en artikel från SVT från 2016 där man berättade att Facebook stoppat en länk till ett blogginlägg av en dansk politiker där en bild på "den lille havfruen" fanns med. Skälet var för mycket naken hud.

"Harre dj....r" för att citera en göteborgare. Att man kan förväxla naken hud med en bronsyta är anmärkningsvärt! Robotiserad censur?

Jodå vi var och tittade på "den lille havfruen" och fotograferade den......

Det var inte pensionärsrabatt på p-avgiften!

/MA