Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Apropå torkan

Läste en artikel i lokalblaskan om nödåren 1867-1869. 1867 var kylan långvarig och 1868 blev torkan svår. Hungersnöd blev resultatet. Särskilt i Västernorrland. Under åren 1867-1869 dog 27 000 fler än vad som var normalt. Förra sommaren var den kallaste på 150 år. 1862-års sommar var kallare. Och nu den torraste sommaren sedan 250 år.  Kan inte låta bli att dra paralleller med hur man dimensionerar byggnader. Vindtrycket för 50-årsvinden (statistiskt) dimensioneras det för, liksom 50-årssnön. 100-årslasten av snö och vind är inte så mycket större men den finns där någonstans under åren liksom 1000-årsvinden......  Är den här sommaren 250-årssommaren? Eller, eftersom vi inte har mätt så länge, 1000-årssommaren?

Det finns nog fog för att mänsklig påverkan av vädret är en realitet. Vulkanutbrott påverkar vädret. Den som lever får se hur klimatet egentligen ändrar sig. Kanske har vi om 50 år ett bättre underlag.

Minns sommaren 1959. En varm och torr sommar. En getingsommar. Alla pratade om den, sommaren alltså. Familjen hyrde ett sommartorp i Häggum, på Billingens sydsluttning. Grusvägen som ringlade sig mellan gårdarna upp mot barrskogsplatån brände nästan fotsulorna när man letade efter smultron i vägkanten.

Mor experimenterade med att göra svartvinbärsvin i mjölkflaskor. Flaskorna stod i fönstren och jäste med en bomullstuss nedstucken i flaskmynningen. Getingarna ansamlades runt flaskorna på fönsterbrädena.  Att inte bli stucken var nästan ogörligt inomhus. Brorsan hanterade getingarna mer eller mindre som husdjur medan jag fick sticken. Han fick nog också något stick då och då men låtsades inget om. Vistades jag ute i den uppvuxna trädgården fick jag också stick. Var det inte getingar som stack, så var det humlor som brände mig. Gallskrikande rusade jag inomhus och försökte gömma mig undan sol och getingstick, men föga hjälpte det.

Mor flyttade undan flaskorna och far och mor monterade rullgardiner i fönstren så att solen delvis avskärmades och flaskorna med getingar kunde vara på rullgardinens utsida.

Det var 7039 bränder det året läste jag någonstans.

/MA

Inlagt 2018-08-07 21:38 | Läst 2937 ggr. | Permalink

"Bra att du tar upp lite perspektiv. Minnet är i regel så kort. När alarmisterna kör igång bortser man från hur det har varit alldeles nyligen - nämligen att under de senaste 8 somrarna har det varit fler normala eller kallare, än varma dito. Extra varma somrar var 2014 och i år. När man inte ens förmår (vill) hålla reda på närtid, hur skall man då ha en aning om tidigare århundraden? Både under 1700-talet och 1800-talet har det varit långa perioder med vad vi nu kallar "extremväder" - vilket alltså inte alls är extremt, eftersom det regelmässigt har varit så även tidigare. Då fanns det inga förorenande utsläpp av människan - åtminstone inte under 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Säkert har vi med våra ökande utsläpp en viss påverkan, ännu oklart vilken - men ibland tror man att människan har fått hybris, att allt är vårt fel. Kan det vara den Lutherska moralen som spökar? Utmärkta bilder - som får mig att tänka på svensk normalsommar."


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Mycket statistik och information - behövs nog för att få lite perspektiv. Och fina bilder för ögats lyst. Snyggt, Mats!
//GöranR
Svar från Mats Axelsson 2018-08-08 11:06
Tack! Och nu blåser det lite....;-)
/MA
Bra att du tar upp lite perspektiv. Minnet är i regel så kort. När alarmisterna kör igång bortser man från hur det har varit alldeles nyligen - nämligen att under de senaste 8 somrarna har det varit fler normala eller kallare, än varma dito. Extra varma somrar var 2014 och i år.
När man inte ens förmår (vill) hålla reda på närtid, hur skall man då ha en aning om tidigare århundraden?
Både under 1700-talet och 1800-talet har det varit långa perioder med vad vi nu kallar "extremväder" - vilket alltså inte alls är extremt, eftersom det regelmässigt har varit så även tidigare. Då fanns det inga förorenande utsläpp av människan - åtminstone inte under 1700-talet och första hälften av 1800-talet.
Säkert har vi med våra ökande utsläpp en viss påverkan, ännu oklart vilken - men ibland tror man att människan har fått hybris, att allt är vårt fel. Kan det vara den Lutherska moralen som spökar?

Utmärkta bilder - som får mig att tänka på svensk normalsommar.
Svar från Mats Axelsson 2018-08-08 11:05
Tack! Mannaminne brukar knappt vara ett år!
/MA
Den sommaren 1959 minns jag också, det var det året som min getingskräck grundlades. Så många stick jag fick.
Läste en artikel i ICA-kuriren, skriven innan bränderna började härja för fullt, där berättade de om alla bränder som härjade förr, men då släktes de inte utan fick brinna slut själva.