En livs levande påve

Jag har sett Påven. Franciskus heter han - Frasse på svenska. Jag släntrade över Petersplatsen i Rom en söndag vid lunchtid. Upptäckte att det var mer folk än vanlig i rörelse. Förstod att det var nåt särskilt på gång.

Så dök Frasse upp i ett fönster högst uppe i en byggnad. Alla människor började vinka. På bilden ser ni honom i översta fönsterraden - andra fönstret från höger räknat. Till höger i bilden syns ett stort plakat där påven delar ut en bok till några barn - mer om det sedan.

Påvens stämma fyllde torget. En magisk och mild stämma - bra klass på högtalarna konstaterade jag. På en rad storbildsskärmar uppsatta runt Petersplatsen kunde man se honom i närbild. Ungefär som vid ett framträdande av en rockstjärna under en konsert.

Människorna på Petersplatsen lyssnade. En del var överlyckliga att få se påven.

När talet var över applåderade alla.  Jag applåderade också trots att jag inte kan ett ord italienska. Så kom folkmassan i rörelse och pressade sig fram mot den stora obelisken mitt på Petersplatsen. Där delades en bok ut till alla.

Boken var gratis. Så givetvis ville också jag ha ett exemplar. Här kan ni se boken. "Vangelo" heter den. Listade ut att den innehöll evangelierna och apostlagärningarna ur Biblen. En gåva från påven till mig således. Nu ligger den på skrivbordet invid min PC.

Man kanske skulle försöka läsa den och bli katolik?

Invid Petersplatsen fick jag en bild på den här prästen.Han var lite reserverad. I motsats till påven ville han inte synas.

Vansinniga fototävlingar

Fototävlingar är egentligen vansinniga. Men ett kul sätt att visa bilder på. Skickade idag in några bilder till "15th Malmö International Photoexhibition of Photographic art 2015". Sista dagen idag.

Deltog första gången förra året med fyra svartvita bilder. De blev i alla fall godkända och åkte inte ned i domarens papperskorg. Nu är det dags för åtta bilder - fyra i den monochroma och fyra i färgklassen. 

Alla bilder är givetvis gatufoton. Dokumentär fotografering har svårt att stå sig mot bilder där man fritt får skruva och sätta ihop bilder efter behag.

Jag respekt för det jobb man lägger ned i Malmö på dessa tävlingar. I år ansvarar man också för Rifo 2015. Nils-Erik Jerlemar är fotoklubben ordförande i Malmö och han ansvarar också för denna fototävling. Heder åt sådana entusiaster. (Som påpekats i en kommentar är Jerlemar ordförande i Rifo och inte i Malmö fotklubb men ansvarig för Malmö International)

Gillar inte färgbilder men här har jag gjort ett försök att få till det. Det är ju ändå skildringen av människor som är huvudsaken.

Street Race - en bild från trafikvimlet i London.

Round Man with Square Box - på en tom gata i Las Palmas mötte jag denna man.

Också en bild från Las Palmas -Playing Cards.

Nice Talk - ett samtalande par på Vatci Utca i Budapest.

Så kommer de svartvita bilderna. Bus Reader - en man som läser en rejäl bok på en stockholmsbuss.

Tired Man - en liten episod i folkvimlet vid Spanska trappan i Rom.

Dogs - också en liten episod intill Spanska trappan i Rom

Till sist en bild från Prag  - Double Trio

Vid midnatt går inlämningstiden ut och än så länge är det bara förmiddag. Nu är det dags att koka och måla påskäggen.

Glad Påsk Alla!!

Vad ska en gatufotograf spana efter i Rom

Har fått flera mejl från fotovänner efter mitt förra blogginlägg. Kul att inte bara jag ska besöka Rom till våren. En fråga är givetvis var i Rom man gatufotar bäst.

Svaret är - hela gamla stan i centrala Rom. Där finns alla turister och de flesta klassiska servärdheterna. Men det är också arbetsplats och bostad för många. Massor med shopping och restauranger. Hela familjen kan ha kul samtidigt som gatufotonörden kan få sitt lysmäte.

Själv spanar jag mest efter äkta romare. De är oftast personligheter. Att följa ett samtal mellan romare är som att betrakta ett skådespel. 

Några bilder jag inte visat på fotosidan. Foton som skildrar samtalet. Romare är livliga. Pratar med hela kroppen. Händerna är betydelsefulla. Det gäller att vänta in den där avgörande gesten med kameran.

Ett lågmält och intensivt samtal framför mig på bussen. Kanske den bild jag gillar bäst.

Spanska trappan - där kan man hänga och betrakta folklivet. Då T-banan finns intill passerar  många romare den här turistplatsen.

Ett samtal på Corson - en gata där jag fått många bra bilder. Framåt eftermiddagen ska man strosa fram och tillbaka här.

Invid Fontana di Trevi.

Råkade störa samtalet mellan de två kvinnorna med mitt fotande. Det är den stora marknaden vid Porta Portese på lördagarna. Den ska man givetvis besöka även om det ligger en bit utanför gamla stan på andra sidan Tibern.

Campo di Fiori - där säljer man frukt, grönsaker och blommor. Fint folkliv. Bild på en blomsterflicka och genuina transportfordon.

Till sist en kul bild bara.

Bästa staden för gatufoto?

Alla gatufotografer har väl sina favoriter. När det gäller personligheter, bemötande och agerande är Rom en klar favorit. Människorna här verkar sponant gilla att bli fotade Visst är det ofta så också i Stockholm. Men ibland blir man bemött med viss misstro.

Ett par scootertjejjer. En snabb och obemärkt bild - trodde jag - men visst gillar dom gatufotograferandet.

På lördagar strövar jag gärna på loppmarknaden vid Porta Portese. Har aldrig handlat något men det har blivit många bilder.

Människor samtalar obekymrat. De måste ju märka att det står en fotograf tätt inpå och fotar för fullt. Och de gillar det.

Gatufotomat - street food - går att blogga om. Sån mat som kan ätas med ena handen, kameran håller man i den andra medans folklivet spanas in. Stora mackor från såna här ställen är oslagbara och prisvärda. Hamburgerställen som McDonald går inte så bra i Rom. Förståeligt.

Street food - några skivor från en sån här bamsekorv på färskt bröd. Finns det något bättre?

Frågade givetvis inte om jag fick ta bilden. Självklart hade hon tyckt att det varit oartigt att inte fotograferat.

I vintermörkret tröstar jag mig med att se fram emot ett par veckor i Rom i mars månad.  Väntar ungefär som den här mannen. Han låtsades inte se mig trots att jag satt bara ett par meter framför.

Själv gillar jag att bli gatufotad. Nyligen blev jag så av en liten japansk kvinna. Hon hade samma kamera som jag. Den såg jättelik ut på henne. Höll min posé utan att titta åt hennes håll. Kanske jag är lite av en romare.

Inte ens kyrkobesökare är fredade från gatufotografering

Så är det! Människor ska självfallet fotograferas överallt. Kyrkan inget undantag. Arkitekturbilder - nåt som alla fotar - finner jag tråkiga. Kyrkorna i Rom är fulla av besökare till skillnad från svenska kyrkor.

När jag återvänder till Rom i mars ska jag gatufota mer på såna här ställen då jag kommer att bo i närheten av Peterskyrkan