När en gatufothistora upprepar sig

En klyscha kanske. Men kanske inte på Drottningatan i Stockholm. När jag kom fram Till Adolf Fredriks kyrkogata strax före tolv fick jag en känsla att jag måste stanna för att fotografera en dam med ett stort paket.

Varför? Vid samma tidpunkt för ett par månader sedan tog jag denna bild där jag satt på en bänk invid ett träd. Hon såg givetvis att hon blev fotograferad, log och försökte förklara något. Jag vinkade glatt tillbaka.

Igår satte jag mig på nytt på bänken. Den var täckt av lite snö men man har som regel med sig ett sittunderlag den här tiden på året. Efter att väntat några minuter kunde jag ta den här bilden. På sitt sätt en upprepning av förra situationen men ändå helt annorlunda.

Först kom ett par gatuvärdar (dom kallas så nuförtiden), slängde ut sina sopsäckar på trottoaren och gick sin väg. Sen kom damen jag väntat på.

Min ingivelse hade visat sig vara korrekt. Och jag var rätt nöjd.