Eskilstuna fotoklubb firade 75 år

Fanns det kameror för så länge sen? Ja faktiskt! Och en massa fotoentusiaster fanns det på den tiden i Eskilstuna. De bildade en fotoklubb som nu är en av landets äldsta. Något vi firade i ABF-huset vid Fristadstorget.

Entrén såg inbjudande ut med en poster som berättade om dagens spännande aktiviteter.

Folk började strömma in i den gamla banklokalen vid tio-tiden på lördan. Besökarna fick tillfälle att pröva på studiofotografering, titta på medlemmarnas bilder och rösta om bästa bild. Rullande bildvisningar och mycket mera erbjöds i de olika rummen.

Flera välbesökta föreläsningar ägde rum

Cornelia Schmidt föreläste om sitt projekt "Just people" - nakenporträtt på spännande människor.

Eskilstunafotografen Pierre Pocs berättade om sina kreativa och spännande bilder.

Mikael Andersson - fotograf på Eskilstuna-kuriren - skulle berätta om "Nära Äventyr" men insjuknade och bloggskribenten fick på kort varsel rycka in.

Här är Pierre Pocs.

Nils-Erik Larsson - Janne Jältorp fotade - berättade om sina svartvita gatufoton. Fotoklubbens ordförande Thomas Pettersson i förgrunden.

Vi bjöds på fika och sopplunch. En en grupp fikar och snackar här. Det är mina bilder som syns på väggen.

Hade tagit bort de ordinarie fotografierna som i vanliga fall hängde på väggen och ersatt dem med mina. 

Etiketterna fanns givetvis kvar och den här bilden förklarades exempelvis av texten "Palme leker med barnen i radhuset i Vällingby" som det står det på skylten.

Missa inte min bild på Fotomässan!

Riksfotoförbundet utsåg mig till årets fotograf 2014. Av de bilder som förbundet premierat valde man att hänga upp den här på Fotomässan i format 70x100 cm.

Urban Åkerström på tidningen "Foto" har hållit i min kamera. Han berättade att tidningen hade ett bra mässpris på en årsprenumeration. Innan jag visste ordet av hade jag tecknat ett sådant. Enda mässköpet.

"Gamla Godingar" är bildtiteln. Tagen för ett par år sedan hemma i Eskilstuna under "Årbyfestivalen".  De gamla damerna lyssnade uppmärksamt från sina rullatorer på orkestern som spelade "La Paloma". En låt som också den är en gammal goding.

Flera vänner tycker titeln "Old Groupies" passar bättre. Jag vet inte det.

För mig var annars den stora upplevelsen på Fotomässan att se Inta Rukas bilder. Hennes små svarvita kvadratiska fotografier har mer konstnärlig sprängkraft än alla meterstora grälla färgbilder som andra fotografer på mässan briljerar med.

Gatuporträtt i London

Trängseln i London ger bra tillfällen till porträttbilder. Det är lätt att komma nära inpå folk med stor kamera och obemärkt fota. Som alltid utövas gatufotot helst på avstånd under en meter.

Ofta misslyckas bilderna. Men ibland känns det som man fångat in en personlighet. Ibland blir det höftskott och ibland ges tillfälle att lyfta kameran.

Hurtbullar är en av gatufotots favoriter

Hurtbullar försöker jag alltid fota. Har massor med bilder på dessa tacksamma figurer. Svåra att fånga när de är på språng. Bäst och enklast när de gör paus eller ägnar sig åt sina övningar.

Paris är inget undantag.  En man på Seinestranden. Tog en räcka bilder innan jag blev nöjd med motivet på honom och grafittibilden ovanför.

En hurtbulle i Tuilirierna - klassisk gatufotomark. Hoppade lite fram och tillbaka för att få figuren rakt bakifrån och falla in i parkens geometri.

I samma park tog jag en rad bilder på det här mannen från olika vinklar. Försökte få ihop honom med statyn. En slags pas de deux.

Stockholm är givetvis fylld av hurtbullar. Gillar de här kvinnorna utanför Sturegallerian. 

Tänker att gatufotografen  har lite av hurtbulle över sig. Långa och många promenader. Även om nödvändigheten tvingar till promenader i långsamt tempo.

För egen del känns det viktigt att systematisera motiven i gatufotandet. Det blir lättare att hitta bilderna.  Man säger till sig själv "Här har vi en hurtbulle. Måste jag fota". Sen går man fram till personen och ställer sig och väntar in det rätta ögonblicket.

Gatufoto av grupper

En levande gruppbild är ett bildproblem som alla fotografer brottas med. I gatufoto måste situationen spontant dyka upp. Det handlar om att fånga en fin stämning bland människor.

Serveringspersonal utanför en restaurant. Typisk fransk scen där gruppen verkar ha fint samtal. Tog flera bilder givetvis. Alla bilderna ointressanta utom den här. Kvinnan har upptäckt mig , ser lite tveksam ut men bjuder på något sätt in betraktaren. Det finns i alla fall tre personer vända mot kameran med bra mimik.

Satt på en soffa i Paris mitt emot de här gubbarna. Kameran i knät. Fick ett tjugotal bilder obemärkt. Den här bilden ftycker jag fångar trivseln bland gubbarna. Alla har sin egen tydliga mimik.

Eller så kanska det behövs lite dans! En räcka bilder där kameran inte behövde gömmas. Killarna var fullt upptagna. Givetvis hade dom kul.