Gillar att plåta glassätare

Självfallet gillar man att se människor som mår bra och trivs med livet. De sänder ut en massa positiva vibbar. Det gäller givetvis alla glassätare.

Dessa går alltid att obekymrat fotografera i alla lägen. De är mer upptagna av sin förtäring än mobilpratare är av av sin telefon. Det vill inte säga lite.

Bilden visar några turister som njuter. Platsen är Drottninggatan i Stockholm.

Mannen närmast i bild är lite diffus i konturerna. Den nästan uppätna glassen i hans hand befinner sig nog bara några centimeter från kameraobjektivet. Autofokus träffade kvinnan i mitten och metadata visade 1,5 meter.

Mannens glass är nästan slut medan kvinnan längst bort i bild har så gott som hela glassen kvar. Själv tillhör jag kategorin personer som äter väldigt långsamt. Innan jag är färdig med mina glassar har de som regel hunnit smälta och blivit besvärande kladdiga.

Musik är kul!

Visst föder musik massor med glädje. Det blev jag varse när jag häromdagen släntrade genom Kungsträdgården. Stannade till framför stora scenen och tog bild  på några av de entusiastiska åhörarna.

Visst lät musiken som dånade ur högtalarna bra. Efter en kort stund lämnade jag platsen.  Ljudnivån var lite väl högt satt.

Sökte faktiskt efter bild på manliga åhörare med utlevd inlevelse av det här slaget. Men de flesta av dessa lyssnade med sansad min och utan åtbörder.  De  var väl mer glada av musiken inombords.

Sånt introvert beteende gör sig inte så bra på bild.

På picknick i storstan

Gillar att folk är företagsamma och picknickar. Man gynnar sin egen ekonomi och struntar i restaurangbranchens. De betraktar storstan som ett stycke vildmark som ska utforskas. Istället för att gräva upp ätliga rötter eller plocka bär så uppsöker man en livsmedelsbutik för att hitta föda.

Det finns jättefina platser utomhus att rasta på.

Jag upptäckte den här damen som satt i trappen vid Drottninggatan med kanonutsikt över Sergels torg. Här fixade hon med sin lunch. Just som hon tog sin första tugga lyfte hon blicken. Och upptäckte sig vara föremål för en gatufotografs intresse.

Jag tror inte fotandet bekom henne. Ett par frallor, mjukost och en mugg kaffe är en OK  lunch för mig också.

Bäst gillar jag några skivor lufttorkad italiensk skinka på de färska frallorna. Då får man gå till Hötorgshallen.

Bättre än dragspelsmusik

Gatumusik är en fin företeelse. Dragspel är hemskt att lyssna till. Spanskt gitarrspel är min absoluta favorit. En liten orkester är inte heller att förakta.

Särskilt om uppsättningen är av det slaget som bilden visar. Sånt här förekommer bara på fina Biblioteksgatan i Stockholm och är nog sponsrad av lyxbutikerna längs stråket.

Passade på att ta en bild på orkestern med en förbipasserande i förgrunden. Annars ingen äkta gatubild.

Fram för flera orkestrar av det här slaget. Värna om gatans akustiska miljö.

Hur många får plats på en elsparkcykel?

Oftast ska väl bara en person få plats.  Men två personer har börjat bli alltmer OK. Tydligen fungerar det utmärkt i trafiken också. Än har jag inte sett tre personer åka elsparkcykel - men är väl en tidsfråga.

Bilden visar två vuxna personer på Drottninggatan i Stockholm. De har försett sig med en elsparkcykel från gatan. Flickan verkar osäker och skrattar lätt hysteriskt.

Den initiala rädslan  övervinns på ett ögonblick. Hon ger den påpasslige gatufotografen ett glatt ögonkast. Sen försvinner de snabbt ur synhåll.

I bakgrunden fick jag med ett par som förflyttar sig på ett mer lagligt sätt.

Fördelen med att åka tandem är ju att man kommer fram samtidigt. Sedan sparar man en slant genom samåkning.

Observerat att föräldrar gärna tar med ett barn på elsparkcykel. Barnet håller hårt fast i styrnavet under färden. Inte  ett dugg rädd. Fått intryck av de är vana att färdas så här.

Dessa föräldrar verkar vara förståndiga. De framför elsparkcykeln alltid på gångbana - enligt vad jag har sett -  för att undvika biltrafiken.