Gatufoto på nationaldagen

Nationaldagsfirandet gav en kort stund av gatufoto. Givetvis måste traditionellt beskrivande bilder undvikas. I Eskilstuna hade några hundra människor samlats vid Rademachersmedjorna i det vackra vädret.

Den första bilden är på kommundirektören som var huvudtalare. Han pratar med nån bekant och ser mig inte. I bakgrunden står skarpskyttarna. Den flinande mannen i skaran är en fotokompis som tydligen kollade in mig.

Alla bildern är tagna med 10 mm brännvidd på en Canon 7D så det gäller att komma nära.

En scen med en massa officiella aktiviteter ska givetvis undvikas.  Det blev kul att få med den här mannen med två flaggor. Hans kompis måste gå på toa.

Ett par bilder på ungar som äter sockervadd är inte fel.

Fast den rätta street-känslan saknas i de här idylliska bilderna givetvis.

Gatufoto och lappfoto

Hängde på Hötorget för att gatufota då mobilen ringde. Det behövdes brådskande en fotograf för ett reportage ute i Lindingö. En taxi transporterade mig till platsen. En journalist var i full färd att intervjua postpersonal. Av nån anledning hade ingen fotograf kommit.

Tog en räcka bilder. När jag kretsade runt i lokalerna tänkte jag på likheterna mellan gatufoto och reportage. Det gäller att utnyttja läget och finna situationer. Skillnaden är att man här gärna vill ha ögonkontakt och leenden. I artikeln blev det ett litet bildcollage ungefär så här (enligt designerns upplägg). Givetvis med text och rubrik.

Hur blev det med gatufotot? Givetvis bringades man ur fattningen. Först ett par bilder med spring. Det är ju alltid trevligt att några orkar. Och i Stockholm springs det väldigt mycket.

Utanför Stadsmissionens bageri  på Stortorget.

Den här bilden handlar om ögonkontakt.

Bild på två väktare och en Segway. Ingen tvekan om vem som är chefen.

Glömde visst att förklara vad "lappfoto" är. Det är när man får en "lapp" utan närmare förklaringar på ett uppdrag.