Posörer och sånt

Här har jag fotat en posör. Det är inte ett gatufoto. Bilden är från förra sommaren i Turkiet. Den mysige gamle mannen satt i hamnen och rökte. Jag pekade på kameran och han gav sitt samtycke. Av ansiktsuttrycket förstår man att kände sig smickrad.

Det här är en gatuförsäljare utanför sin affär som jag tillfrågade. Han undrade om jag inte ville fota hunden. Blev lite förvånad över att jag ville ha en bild på honom och hunden i kvällssolen. Men har är givetvis en posör.

Egentligen kanske man skulle ta mer dokumentära bilder av det här slaget. Be om lite personliga uppgifter. Gatufoto är det givetvis inte. Men det är att frysa vardagen och bevara det för framtiden. På ett annat sätt än gatufoto är. Det är ju att omärkligt ta bilden och sedan fly undan.

Bilderna ska givetvis vara så pass närgångna att objektets personlighet lyser fram och ger intryck på betraktaren.

Tänkte på det här när jag var i Stockholm gångna veckan. Den här bilden tog jag i entrén till NK. Ett riktigt gatufoto. Jag står där och betraktar folkströmmen och försöker pejla in intressanta människor. Kollade in tant Nikotin i ögonvrån.

Jag ska väl tillägga. Sedan jag tagit två bilder gick hon snabbt undan och fortsatte sin rökpaus i en annan del av entrén. Förstod vinken.

Lite senare upptäckte jag den här äldre mannen på Gallerian. Han gjorde mig glad. Några gånger var han nära att vakna. Jag fick en bild när han verkade sova som djupast. Det är väl överflödigt att tillägga. Han var inte någon posör.

Visst går det att gatufota med tele!

Många anser att gatufoto ska bedrivas med objektiv på 35 eller kanske 50 mm. Visst är det klassiskt å bra kanske.

Under det gångna året har jag kommit att använda ett Canon 70-200/4 IS rätt  mycket. Resultatet då - tja, det berikar i varje fall fotograferandet.

Såna var mina tankar när jag gick igenom lite bilder för en utställning på Stadsmuseet i Eskilstuna. Tanken är att var och en av de fotointresserade som träffas på museet varje månad skulle bidra med med fyra bilder.

Med ett tele får man ställa om ögat liksom. Motiv som passerar på nära håll och kräver bildyta får passera.  Sånt som kanske HCB kanske skulle tänt på.  

Den första bilden kunde tas bekvämt från en parkbänk uppe i en backe. "Ladykiller" kan va ett passande namn på bilden. Den här parkbänken måste jag uppsöka igen till sommaren. Det händer mycket där nere i det gathörnet som kan va bra att ha koll på. Å kaffe kan man ha med sig också.

Ett annat bra fotoställe för tele är på ett garagetak i stan. Zebraövergångar gör sig bra i svartvitt. Och mycket folk passerar här också. Såna som varit och shoppat och bara ska gå över gatan.

Bekvämast är ju stillasittande foto från skyddad plats. Trots telets storlek så verkar det som man obekymrat kan ge sig ut i folksamlingar utan att märkas särskilt mycket. Cirka tio meter är många gånger ett bra fotoavstånd på gatan som följande två bilder visar.

Vilka gatufoton jag väljer från Eskilstuna? Kanske några av de här bilderna. I början på mars, när vi träffas i fotogruppen igen, ska vi presentera våra bilder och planera för utställningen.

Jag tror i varje fall att alla mina bilder kommer att vara tagna med ett rejält tele.

Gatufoto på Söder

Helgen tillbringades i Stockholm med diverse bestyr. Hann ut en sväng på Söder med kameran.

Trappan på Kvarngatan har en egen prägel med gjutjärnskonstruktioner och stenbeläggning. Gjort flera försök här tidigare utan gott resultat.

En mamma med barn dök upp när jag börjat fota. Till min överraskning stannade flickan tvärt framför trappan. Kastade av sig ryggsäcken och vantarna. Nog för varmt klädd. På bilden vänder sig mamman just om och upptäcker detta. Hon reagerade inte särskilt. Efter lite snack kutade flickan raskt uppför. Flickan bar vantarna och mamman ryggsäcken.

Själv fick jag en bild på trappen som jag kände mig nöjd med.

Lovat plåta träning i kampsport den här helgen. Bilderna ska användas som dokumentation. Och för att lägga ut på en webbsida.

Visar en bild på kicking. Först en snabb spark på insidan av motståndarens knä för att sära benen. Den följs upp av en snabb rakt upp i skrevet i samma rörelse. Nice......

Nåja den som agerar motståndare använder kraftiga handskar för att fånga upp sparkarna.

På lördagarna är Götgatan ett livligt promenadstråk med många trevliga människor. Idag fastnade jag för den här äldre damen som kom ut ur en port, gick några minuter fram och tillbaka på Götgatan med sin gamla hund och sen försvann in i porten igen. Hon skilde sig markant från mängden.

För att inte fastna för mycket i det svartvita så tvingade jag mig till en färgbild här i Götgatsbacken. En lustfylld röd färg som tema. Kanske "Lustans lakejer" kan var en lämplig titel för att fånga upp texten i affischen.

Ibland fotar jag utan att lyfta på kameran för att träna lite. Spanar in folk vid trafikerade övergångsställen. Sen tar man bilden när man möts mitt på gatan och är på armlängds avstånd. Idag blev det dom här glada ungdomarna. Kanske inte så mycke till bild. Man måste kunna det här i ett skarpt läge. 

Sista bilden är från Södra Station. Det är alltid mycket folk i rörelse här då det är en trafikpunkt och mycket bostadshus runtom.

Den här lille killen som gör en kort utflykt från mamman. Han har börjat demonstrera en begynnande självständighet. Redan en liten fribrytare.

Gatufoto i Vasastan

Måste försöka mig på det här med blogg. Vad passar bättre än att börja med en gatufotopromenad i veckan. Vasastan i Stockholm. Vädret var härligt. Nästan vår i luften.

Njöt av solen vid Operakällaren. Så gjorde även personalen. Prövade här en svartvit bild med mycke skärpa för att få fram detaljerna. Fokus var kanske arkitekturen och ljuset.

McDonalds är en mer passande lokal för min plånbok för förmiddagsfika. Det var bara jag och den här kvinnan i lokalen. Kunde inte låta bli att ta nåra bilder. Hon sneglade lite irriterat när slutaren började smälla.

Kan tänka mig att hennes blaska handlade mycket om ungdomsproblemen å sånt. Nåt som bilden kanske med lite fantasi kan visa.

När jag kom in Malmskillnadsgatan hejdade jag mig. Varför lutade de båda trafikskyltarna kraftigt åt samma håll? Sen kom den här damen. Hon hejdade sig också vid de här två skyltarna. Betraktade dem misstroget. Sen såg hon försiktigt åt höger innan hon gick över. Kanske säkrast.

Hötorget är en given plats för gatufoto. Några solbadande hade inte börjat häcka  på Konserthustrappen. Gick in bokhandeln på Kungsgatan och värmde mig i trappuppgången. Trängde mig upp i ena hörnet. Tog den här bilden då det dök upp en lämplig dam som så bokintresserad ut. Var belåten för att hon lystes upp fint av solen mot mörk bakgrund.

Med tanke på citatet på väggen kallas bilden "Så sant. Cicero". Ett slags  tribut till killen. Det var väl ett tag sen han levde förresten?

När jag fortsatte upp längs Kungsgatan såg jag en välklädd man med hatt. Gick förbi honom, stannade vid ett lämpligt skylt och fick ett rätt kul foto på honom när han passerade. Bilden kan skildra män och kvinnor, påklätt och lättklätt. Mannen - ja han var försvunnen på nån sekund i vimlet på trottoaren.

Efter diverse strosande runt i Sergelcity noterade jag en äldre man på andra sidan Sveavägen. Lämpligt fotoobjekt. Givetvis sprang jag över gatan. Fattade position några gånger längs hans färdväg och tog några bilder.

Den här bilden kan man kalla "Inkognito". Inte tror jag att hade upptäckt mig utan skyggade snarast med handen mot den starka solen och vinden. Men man vet ju aldrig. Inte är jag liten till växten och inte heller döljer jag mina förehavanden. Fortsatte att följa efter honom femti meter till dess han försvann ner i T-banan vid Hötorget.

Till sist tog jag en bild inne på Centralstation. Hela bangården var tom på tåg. Tanken "No train - no gain" slog mig med tanke på den usla tågtrafiken.  Jag hann ta några fina bilder innan killen i fönstret kände sig uppmärksammad och lommade i väg.

Ska väl tillägga att jag fotar med en Canon 7 D och Canon EFS 17-55 mm. Fungerar jättebra för mitt gatufoto.