Gatufoto i Vasastan
Måste försöka mig på det här med blogg. Vad passar bättre än att börja med en gatufotopromenad i veckan. Vasastan i Stockholm. Vädret var härligt. Nästan vår i luften.
Njöt av solen vid Operakällaren. Så gjorde även personalen. Prövade här en svartvit bild med mycke skärpa för att få fram detaljerna. Fokus var kanske arkitekturen och ljuset.
McDonalds är en mer passande lokal för min plånbok för förmiddagsfika. Det var bara jag och den här kvinnan i lokalen. Kunde inte låta bli att ta nåra bilder. Hon sneglade lite irriterat när slutaren började smälla.
Kan tänka mig att hennes blaska handlade mycket om ungdomsproblemen å sånt. Nåt som bilden kanske med lite fantasi kan visa.
När jag kom in Malmskillnadsgatan hejdade jag mig. Varför lutade de båda trafikskyltarna kraftigt åt samma håll? Sen kom den här damen. Hon hejdade sig också vid de här två skyltarna. Betraktade dem misstroget. Sen såg hon försiktigt åt höger innan hon gick över. Kanske säkrast.
Hötorget är en given plats för gatufoto. Några solbadande hade inte börjat häcka på Konserthustrappen. Gick in bokhandeln på Kungsgatan och värmde mig i trappuppgången. Trängde mig upp i ena hörnet. Tog den här bilden då det dök upp en lämplig dam som så bokintresserad ut. Var belåten för att hon lystes upp fint av solen mot mörk bakgrund.
Med tanke på citatet på väggen kallas bilden "Så sant. Cicero". Ett slags tribut till killen. Det var väl ett tag sen han levde förresten?
När jag fortsatte upp längs Kungsgatan såg jag en välklädd man med hatt. Gick förbi honom, stannade vid ett lämpligt skylt och fick ett rätt kul foto på honom när han passerade. Bilden kan skildra män och kvinnor, påklätt och lättklätt. Mannen - ja han var försvunnen på nån sekund i vimlet på trottoaren.
Efter diverse strosande runt i Sergelcity noterade jag en äldre man på andra sidan Sveavägen. Lämpligt fotoobjekt. Givetvis sprang jag över gatan. Fattade position några gånger längs hans färdväg och tog några bilder.
Den här bilden kan man kalla "Inkognito". Inte tror jag att hade upptäckt mig utan skyggade snarast med handen mot den starka solen och vinden. Men man vet ju aldrig. Inte är jag liten till växten och inte heller döljer jag mina förehavanden. Fortsatte att följa efter honom femti meter till dess han försvann ner i T-banan vid Hötorget.
Till sist tog jag en bild inne på Centralstation. Hela bangården var tom på tåg. Tanken "No train - no gain" slog mig med tanke på den usla tågtrafiken. Jag hann ta några fina bilder innan killen i fönstret kände sig uppmärksammad och lommade i väg.
Ska väl tillägga att jag fotar med en Canon 7 D och Canon EFS 17-55 mm. Fungerar jättebra för mitt gatufoto.
På nästa bild ser man att det blåser så gatskyltarna böjer sig. Det är hårt i Stockholm.
Allt som allt en härlig promenad. Med världens bästa sällskap, om man är ensam, en kamera.
- och välkommen till bloggandets beroendeframkallande värld! Trevligt debutalbum där de starkaste numren ligger sist ,-) Det är bra för det är det man minns! Klar favorit är mannen i mjuk hatt och rock. Säker på den bilden är från veckan som gick och inte från Klara innan det gick hädan? Åtföljd av mannen utan hatt men också med rock framför Pandoras box - och slutligen den lilla mannen i den stora hallen. Varierat och snyggt, som alltid.
/tim
Gillar dom allihop och följer gärna med på gatufotopromenad
//Leffe