Sommarvärme kräver en duktig bartender

Sommarvärmen kan vara tung att bära. Bästa lindringen är att sjunka ned på stolen i en bar och bli omhändertagen av en duktig bartender. En som mönstrar en blicken och vet exakt vad man behöver. Att tillhandahålla personlig kontakt och fin konversation ingår i yrkesrollen.

I Barcelona kunde man göra sin beställning i ett hål i väggen och inta vätskan på stående fot. Uppskattat av många.

"Mojito" står det på väggen vid barluckan. Klassisk spansk drink med vodka, sodavatten och sockerlag. Den får sin karaktär av färsk krossad mynta.

Festa ska man inte göra hemma

En fest i hemmet innebär att alla fastnar framför dumburken. Om det är VM i fotboll kan det väl gå an men annars är tv-utbudet skralt.

En del åker till Barcelona för att fira och slippa vardagen. 

I kvarteret jag bodde fanns ett mysigt ställe där jag åt för det mesta. Endast lokalbefolkning var matgäster. En tre-rätters med vin kostade 7,5 euro.  Gillade särskilt paella med mycket skaldjur till förrätt och en stor nyfångad fisk till huvudrätt. Lyx för en billig slant.

Många som dricker kaffe i tid och otid

Själv dricker jag vanligt kaffe ur porslinskopp - bara pulverkaffe och hett vatten. Blir illamående av kaffe med olika smaktillsatser eller om det serveras utan tilltugg.

Visst ser det trevligt ut med alla kaffeälskare överallt på stan. Som den här damen i Barcelona som gör en paus i shoppandet och kollar mobilen. Den sammanbitna minen får mig att undra om det är jobbmejlen som hon fixar. Laptopen finns till hands i den röda ryggsäcken om det skulle behövas.

En fikabild från Götgatsbacken i Stockholm. Det skulle nästan kunna vara samma dam som i Barcelona. Här jobbar hon för fullt över laptopen.

Så här fungerar dagens ekorrhjul.

Hur kan skinka kosta 3000 kr/kg?

Den frågan ställde jag mig när jag besökte en butik i Barcelona. Grisarna måste vara dyra i Spanien. Eller kan det vara nåt annat? Ytterligare ett sätt att råna turister kanske? Jag har ju blivit drabbad av ett par rånförsök under besöket i stan.

Avstod skinkan. Det blev lite andra delikatesser som jag handlade från den här damen.

En rätt att testa kunde varit fårhuvud. Betydligt billigare som framgår av prislappen. Personer från Gotland kan gilla den här delikatessen.Där har man mängder med får och förstår att sätta värde på  alla delar på de här djuren.

Särskilt hjärnan och ögonen lär vara uppskattade.  Motstod frestelsen att pröva.

Hur man tar ett gatuporträtt

Rätt enkelt. Man spanar in en intressant person, går tätt inpå i skydd av folkträngseln och tar en bild så obemärkt som möjligt. Med lite övning blir man sällan upptäckt.

Ett gatuporträtt innehåller alltid en miljöskildring med personer, byggnader och sånt i bakgrunden. Naturligtvis i oskärpa ( man måste hålla skärpdjupet kort). I tävlingar bedömer domarna givetvis den här delen. Sånt som liknar ateljébilder sorteras givetvis bort.

Läste på nätet om nån som skickade ut sin assistent att leta modeller på gatan för fotografering och sen kom fotografen själv och gjorde jobbet. Skulle nog inte kalla det gatufotografering men om man hade en sådan beställning så är det väl OK. Kunden bestämmer.

De här båda välansade damerna är nyligen fotade i Barcelona. Båda hade kraftigt hennafärgat hår och mycket läppstift. De stack ut i folkvimlet med andra ord. Men då man gillar svartvitt så faller sånt här med färg bort.